Veckans Varning

Solidariteten – Hatet 1-0

Nemas problemas, så då var det över för i år. Hoppas vi. För säkerhets skull var vi runt 100 antirasister som samlades i Lundagård idag för att hålla koll på eventuella nazistiska samlingar. Precis som vi hade hoppats och räknat med så dök det inte upp några nassar. Mission accomplished, alltså. Det ska nog också mycket till för att några utsocknes-nassar ska visa sig ikväll på stan, men man vet ju aldrig. Dyker de upp kan de dock räkna med ett varmt mottagande, för sådana här dagar är mången lundabo på tårna. Well, well. Nog babblat om det. Nu är det dags att pyssla med något trevligare.

Förresten: Såg ni matchen igår!? Jag hoppas det, för jävular vilken sannsaga det var. Igår skrev vi det vackra ”Barcelona – Real Madrid 1-0 (Ibrahimovic)” och idag ”Solidariteten – Hatet 1-0 (Lund)”.

En annan mindre omskriven match har också gått av stapeln. Även den slutade med himmaseger, fast med betydligt ojämnare siffror. Fredrik Jönsson – SD 5 000(!)-0. Grattis Fredrik!

Lundabor mot nedskärningar: ”Vi låter inte rasisterna splittra oss!”
Progressive Photo: Antirasistisk samling i Lundagård
Calle Rockbäck skriver bra och intierat om MFF och Zlatan: Zlatan Ibrahimovic bortsuddad från MFF

SDS SKD SKD2

Enighet mot hatet

John Hron: En modig antirasist

Den 30:e november. Du vet vad detta datum innebär, eller hur? Det är det datumet som nazister ibland tar sin chans att demonstrera på. Oftast är det i Lund eller i Stockholm som nazister samlas för att det för 300 år sen var en snubbe som hette Karl XII som kolade av en kula. En kung bland många andra svenska kungar som inte haft ett skit gemensamt med de fattigbönder som levt i vårt land. Som alltid stått för något annat än att skörda, jobba vid ett band, hämta timmer, vårda sjuka, eller serva matgäster. Kroniska socialbidragstagare och snyltare. Knugar som blivit en dålig ursäkt för hatet.

Nazisterna var förra året 70 pers i Lund. De hade hoppats på att försöka få in en fot i Lund och ha möjlighet att bygga en social grund bland ungdomar som lurats av deras budskap. Vad många inte vet är att de under ett års tid kommit in till Lund för att skapa bråk och misshandla folk. Men varje natt de smugit runt för att angripa sina offer har de också tvingats tillbaka av engagerade antirasister som stått i deras väg och hindrat dom från att härja.  Nazister som kommit in från ställen som Veberöd, Helsingborg och Malmö har gått bet och fattat att de inte är välkomna. Det är därför – just därför – som kanske just du eller just ditt barn inte blivit misshandlade. Vi har samlats och sagt till dom att åka hem till där dom kommer ifrån. För Lund är, och ska förbli, en nazifri stad.

Nazisterna använder en svunnen tid för att elda på hat och frustration som inte leder nån vart mer än in i kriminalitet, drogmissbruk och brustna drömmar. För det är så den nazistiska rörelsen ser ut. Det är bara att kolla upp dessa gängmedlemmars CV för att se deras brottsbana. För farsor och morsor där ute är nazistiska gäng det sista man vill att sin son eller dotter ska hamna i. Efter några år i ”rörelsen” brukar nassarna själva också fatta detta. Att dom bara satt sig själva i skiten och inte kommit nånstans längre än till snutens brottsregister. Att deras enda merit är en nedsupen eller anabolasabbad kropp och minnet av folk som de hoppat på när de en fredagskväll varit tvungna att med våld skrika ut sin besvikelse över sin situation.

John Hron: Mördad av nazister

Så varför bry sig? Borde inte vi socialister behandla dessa hatiska och desillusionerade människor med snällhet? Prata med dom? Få dom att förstå att de förstör för sig själva och sin omgivning. Jo, egentligen. Om det nu inte vore så att deras engagemang föder ett våld som är ett hot som finns mot alla som de för tillfället har i skottgluggen. För när de här människorna dyker upp på stan i organiserad form som på 30:e november så gör dom inte det hipp som happ. Dom har en tanke bakom. Dom vill få med sig fler i sin destruktiva rörelse och det är en rörelse som har som mål att misshandla och förfölja folk som råkar ha fel hudfärg, är homosexuell eller tycker att det är helt okej att folk som flyr från krig ska få hjälp. Det är en rörelse med människor som – pga sin egen desperation och hat – slår mot allt och alla. Därför måste dom stoppas. Varje gång de går på stan så gör dom det för att misshandla, hata och förfölja. Det är därför de samlas i grupp. Det är därför de skyller allt på människor som är lika vaga och utsatta som sig själva. Människor på flykt, folk som försöker stå upp för sin sexuella läggning, eller sin medmänskliga inställning.

Björn Söderberg: Mördad av nazister

Vi socialister samlas också. Vi ser en styrka i att hålla ihop och ta hand om varandra. Så länge vi ensamma är svagare så måste vi söka stöd hos varandra. Men vi gör det inte för att förtrycka och slå. Vi gör det för att vi vet att om vi organiserar oss så kan vi förändra samhället till att vara ett samhälle för de som inte äger lyxbilar och vräkiga hus köpta med pengar som vi alla egentligen borde ta del av. Vi socialister samlas av solidaritet och framtidstro. Tro på ett samhälle som kan fixa svält, hemlöshet och arbetslöshet. Inte tron på ett samhälle som lever i skräck och splittring utifrån hudfärg.

Det är därför vi måste stå upp mot nazister och andra som vill sprida hatets ideologi. Vårt motstånd är ett försvar för de som varje helg misshandlas av dessa rövarband av nazister och rasister. De gator vi kontrollerar, där vågar inte nazisterna visa sig. Det är en del av vår kamp. Kampen för trygghet. Det är inte den enda kampen, men den är en del av den. Det är samma kamp som morsor och farsor för därute när deras son kommer hem med nazistiska symboler och skriker ”Sverige åt svenskarna!”. Och det är samma kamp som föräldrar stödjer när de ser sitt barn på sjukhuset efter att nazistiska gäng dragit fram och inlett med ”bögjävel” och sen attackerat med batonger och knivar.  De vet att rädda sitt barn från hatets gift. Låt oss stå upp för våra barn och medmänniskor och hålla ihop. För det är viktigt. Fan så mycket viktigare än mycket annat. Du vet inte när detta urskiljningslösa våld drabbar dig och dina nära. Du vet inte. Förrän det är försent.

Idag kommer Röda Lund tillsammans med andra försöka se till att vi inte får en återupprepning av det våld nazisterna en gång i tiden stod för i vår stad. Det är viktigt att denna kamp är så öppen och inkluderande som möjligt. Det är när vi gömmer oss bakom masker och har hemliga agendor som vi är svaga. Då kan vi inte utnyttja vår kollektiva styrka. Då blir vi främmande för varandra. Då får vi svårare att mötas.

Vi är mot klassklyftor och orättvisor i hela samhället, och vi vet att ingen kommer skydda oss från detta i grunden mer än om vi håller koll och hjälper varandra. Lunds gator ska vara säkra! Det är vi som ställer upp i Lundagård och ser till att fulla killar inte antastar tjejer som inte vill bli tafsade på. Det är vi som säger ifrån när chefer vill bryta mot kollektivavtal. Det är vi som bygger upp en rörelse som står upp och säger nej till att  utnyttjas och luras. Stark som svag. Ung som gammal. Kvinna som man: Om du anser att detta är viktigt – om du vill dra ett strå till stacken – så ta kontakt med oss. Vi behöver fler. Du är varmt välkommen!

Vi tillägnar alla som vågar stå upp för medmänsklighet och omtanke följande låt: Peps Persson – Enighet

Röda Lund kommer under dagen rapportera om de försök till nazistiska samlingar som planeras, så besök oss idag igen.

Nazistisk samling tidigare i år: Tumult i Skellefteå

Röda Malmö VsfStockholm

SDS SKD SvD GP

Så du säger att klasskampen är död?

”Antingen finna sig i att bli uppsagda ”på grund av arbetsbrist” eller säga upp sig och istället arbeta för det bemanningsföretag som i fortsättningen ska tillhandahålla arbetskraft till butiken i Stockholm.”
Sådana fasoner ska ingen acceptera, och det är gött att se att jobbarna på Urban Outfitters står upp för sina intressen. Tidigare i år var det arbetarna på Lagena som tog fajten. Vi länkar våra blogg-kamrater för er som vill läsa mer:

Arbetarperspektiv, Trotten, Svensson,
Andrea Doria, Kilden&Åsman, Kaj Raving

Vänsterpartiet säger det  bra:
Förbjud arbetsgivare att ersätta personal med bemanningsföretag

Skriv under namninsamlingen till stöd!

SvD SvD2 SvD3 SDS DN AB

Lund visar vägen

Blekingegade

Under dagen har Röda Lund deltagit i den stadsvandring som arrangemanget ”De socialistiska dagarna” har stått för. Vi var ett 60-tal personer som samlades utanför India Däck för att spatsera runt i Lund och höra om olika kamper ur historien. För som ni kanske redan visste så är vårt ljuvliga Lund sprängfyllt med hjältar och anekdoter och platser som dessa sammankopplas med. Vandringen som tog en och en halv timme hade många stopp, och för er som inte kunde delta följer här ett utdrag av de olika ställen vi besökte och fick höra spännande och positiva berättelser om.

1969 ockuperades tre byggnader i Lund. En på Botulfsplatsen, en på Råbygatan, och en stor byggnad på Killiansgatan 7 (nuvarande Kyrkoförvaltningen). Man var 100 personer som under tre dagar upprättade ett allaktivitets hus för barn, konst- och musikintresserade, och människor som såg behovet av ett självständigt frirum för stadens invånare. Sammanlagt 3 000 personer besökte huset innan polisen stormade lokalerna. Under flera dagar kämpade man med att försöka avhysa ockupanterna, allt medan kommunalrådet satt och drack grogg med sina polare på Grand Hotell och kablade ut order. Med bl a yxor och svetsar forcerade man dörrarna alltmedan 1 000 personer samlades utanför för att ge sitt stöd till ockupanterna där inne.

F.d. Bredgatan

Idag är India Däck den naturliga mötesplatsen för Lunds radikala vänster, men på tidigt 90-tal var det stället Wapiti vid Folkets Hus som var dit man gick för att köpa kläder, tidningar, böcker eller ta en kopp fika. Det var också här den antifascistiska demonstrationen den 30:e november 1993 samlades. Röda Lund minns hur detta ”anarkist-hak” var allt en ung aktivist kunde önska sig. Här köpte man tidningen Barrikaden, skrikiga batik-tröjor,  och diskuterade Carl Bildt-regeringen eller nackdelarna med ett svenskt EG-medlemskap. För många 70-talister blev denna fina och inbjudande lokal första kontakten med vänstern. För att minnas Wapiti döptes gatuskylten på hörnan om till ”Wapitigatan”.

Senare gick färden till där Kyrkogatan byter namn till Bredgatan. Platsen där det första ockupationsförsöket gjordes under detta årets ockupationsfestival. Festivalen fick namnet 165, efter det datum (16/5) den ägde rum, och själva idén kläcktes en sen kväll på restaurang Ariman. Snacket ska ungefär ha gått så här:

- Men, hörrni! Kan vi inte ha en festival där vi samlar folk på Stortorget för att sen ockupera en massa hus? Vi behöver 50 000 spänn och 1 000 pers.

Vad som hände sen känner nog de flesta av er till, men för att ingen ska glömma det så döptes platsen om till ”Kvarter 165″.

På väg mot Lundagård

På trappan till Athen i Lundagård berättade en av stadens historiker om vad som utspelade sig där året 1898. Arbetarna vid Svedala sockerbruk hade gått ut i strejk för högre lön och bättre arbetsvillkor. Detta var något överklass-studenterna på Athen inte gillade, och en punsch-indränkt kväll bestämde dom sig för att agera strejkbrytare. Tio studenter åkte därför de två nästföljande dagarna till Svedala för att jobba åt sockerbets-bossen, och när de återkom till Lund gick de i triumf genom staden. Men den tredje dagen gick det sämre. När de anlände med tåget till centralstationen möttes de av 1 000 arbetare som anföll med sten och tvingade studenterna att springa gatlopp genom stadens kullerstensgator. Tillsammans med borgmästaren förskansade sig studenterna inne på Athen varpå massan utanför växte. Upprörda arbetare som slog sönder alla rutorna på den nedre våningen av byggnaden. Man behöver väl knappast tillägga att studenterna upphörde med sitt strejkbryteri efter detta. Dagen efter inkallades husarerna som gjorde chock mot en folkmassa på 2-3 000 knegare som samlats på Bangatan och våldsamma kravaller bröt ut. På väg ut ur Lundagård började Röda Lund omedvetet nynna på Peps låt Bedevisa.

Senare på Bangatan beskrev en aktivist om 30:e november förra året och om hur en folkmassa på 1 000 personer jagade 70-talet nazister ut mot norr. De flesta som deltog i stadsvandringen hade så klart varit med och dragit sitt strå till stacken den dagen för ett knappt år sen, och  till minne av denna händelse döptes Bangatan om till ”Antifascistiska Boulevarden”. Huruvida några nazister vågar sig till Lund även detta år låter vi vara osagt, men om så skulle vara fallet hoppas vi att lundaborna övertrumfar förra årets insats.

Idag skriver Sydsvenskan om  delikatesser i Lund. Även detta ett trevligt inslag i vår stadsmiljö. Inrättningar som nischat sig för att serva lunds medel-och överklass med rå fisk och dyra viner och ostar (varför öppnas aldrig sådana butiker på Fäladen, Klostergården eller Linero?), lyckligt ovetande om klassmotsättningarna som varje dag växer sig starkare och starkare. Idag fick ni och vi en påminnelse om hur dessa motsättningar kan te sig i praktiken.

Röda Lunds hyllning till Svensson

Julklappstipset: köp Asylkalendern 2010!

Asylgruppen Lund har för tredje året gett ut årets upplaga av Asylkalendern. Detta år med Temat ”Frihet för vem?” Med texter om bl.a. Stockholmsprogrammet, EURODAC, Frontex, förvar, rasismens hantlangare, Vellinge den lite friare kommunen.

Det är en praktisk fickkalender i formatet stående A5. Där finns gott om utrymme att anteckna och kalendern innehåller många bilder och illustrationer.

Årets kalender har tillverkats i en strävan att inge hopp. Hopp om en mer human flyktingpolitik och större förståelse för de människor som inte längre kan eller vill bo kvar i sitt hemland. Genom att köpa kalendern bidrar du till Asylgruppen Lunds arbete för flyktingars rättigheter.

Kalendern kostar 100 kr (plus porto) och alla pengar går till vårt arbete med flyktingar. Vill man köpa en kalender går det bra att mejla in en beställning på asylgruppenlund@gmail.com

Kommunistjävlar

En hyllning till De socialistiska dagarna i Lund.

Så var fredagen här igen, och då vet ni vid det här laget vad som gäller. Party med Röda Lund! Vi kör på med en lista tillägnad alla kommunistjävlar där ute.  Ni vet dom där övre-medel-klass-socialbidragstagande-arbetslösa-bortskämda-osnutna-kulturarbetande-studerande-innerstadsboende-pappas pengar-slarvigt klädda människorna som aldrig någonsin betalat en krona i skatt men som snart kommer att bli ledarskribenter på DN. Eller kanske de som hjälper dig när du blivit sjuk, som har byggt ditt hus, som undervisar dina barn, städar på stan, går upp varje dag klockan sju. Klipper biljetten på tåget, klipper håret, vårdar dom gamla, och är arbetskamrat med din mamma. Vi är överallt – och vi har alla fattat en sak: Den här jorden, och människorna som bor här, har allt att vinna på att vi alla slutar sova. Det är dags att vakna.

Svenska akademien – Vakna
Rage Against The Machine – Take The Power Back
Ulf Lundell – Kristen kommunist (Live)
Nationalteatern – Kolla Kolla
On the Occasion of the First Anniversary of Maoism Third Worldism
Peps Persson – Vildjurets Tecken
EAK – KLASS MOT KLASS
Mörbyligan – Kalle Emil Andersson
Nynningen – För full hals
Cornelis Vreeswijk – Ballad till en Bra Polis
Fattaru – Klassfoto

Röda Malmö: Mona Sahlin är en katastrof

Internationalen: Vattenfall och energiomställningen

Det helstatliga svenska energibolaget Vattenfall fyller i år hundra år. Ett jubileum som i hög grad solkas av företagets nuvarande moraliska kris med pantsättning av tillgångarna i Sverige och den tyska kolstämpeln i pannan. Många svenskar har säkert levt med föreställningen att den statliga energijättens uppgift har varit att förse oss inom landets gränser med tillräcklig tillgång av säker energi till rimliga priser. Men utvecklingen från mitten av nittiotalet, med avreglering av elmarknaden och bolagisering av Vattenfall, har öppnat upp för svindlande affärer.
För tio år sen startade Vattenfall sin expansion utomlands. En utvidgning som ökat årsomsättningen från 28 till 185 miljarder. Helt dominerande energislag har de fossila bränslena blivit. Utsläppen från Vattenfalls kolkraftverk överstiger nu koldioxidutsläppen från hela nationen Sverige.

Inom den tyska miljöopinionen har Vattenfall idag rykte om sig som landets värsta miljöbov. Till följd av företagets utbyggnad av kolkraften och fördrivande av lokalbefolkning för att komma åt brunkolen, men också på grund av flera uppmärksammade olyckor och incidenter i Vattenfalls kärnkraftverk.
Vattenfall har ofta försvarat sig med hänvisning till att man går in för ”ren” kolkraft med avskiljning och lagring av koldioxiden. I ett debattinlägg i Aftonbladet 19 november skrev tre företrädare för tyska miljörörelsen: ”Problemet är att tekniken inte finns i dag. Tidigast år 2030 kan den tas i bruk i någon större skala, om den över huvud taget visar sig fungera. Då är det redan för sent. Enligt FN:s klimatpanel måste de globala utsläppen av växthusgaser nå sin höjd senast år 2015 och sedan minska hastigt. Dessutom vet man inte om slutförvaringen av koldioxiden kommer att fungera. Skulle den lagrade koldioxiden läcka ut, kan alla våra ansträngningar för att rädda klimatet vara förgäves.”

Vattenfalls verkliga ansikte

Så har vi nu kommit till vägs ände där det stora statliga energibolaget lett oss in i en nästan total satsning på kolkraft och kärnkraft och blockering av de förnyelsebara energislagen. Det är naturligtvis inte pantsättningen av de svenska anläggningarna i sig som är felaktig. Ger man sig in i affärer med kärnkraft får man naturligtvis vara beredd att ta konsekvenserna. Problemet är att man inte haft några spärrar.
Detta faller tillbaka både på Maud Olofsson, som hamnat där hon nu befinner sig till följd av att hon offrat centerns kärnkraftsmotstånd till förmån för alliansregeringens politik, och på tidigare sosseregeringar som öppnat för denna utveckling och som inte gett vare sig vettiga ägardirektiv för Vattenfall eller förmått utforma en framtidsinriktad energipolitik.
Hur ska då en sådan energipolitik se ut?

De falska klimatlösningarna måste avvisas. Kärnkraftsspåret är en sådan ”lösning” som grundar sig på illusionen om fortsatt kapitalistisk konsumism och slöseri samt på den elintensiva industrins ständiga krav på el i överflöd för att pressa priserna. Vi tvingas till gigantiska kostnader, jättelika skattesubventioner och stora risker. Kärnkraftskalkylerna visar sig spricka, de brittiska planerna på tio nya kärnkraftverk totalsågas. Ekonomin går inte ihop menar till exempel den amerikanska banken Citigroup, i en aktuell bedömning, och avråder placerare att satsa kapital de brittiska kärnkraftverken.
Vad som krävs är naturligtvis någonting annat. Inte minst minskad energiförbrukning. Elförbrukningen skulle lätt kunna halveras i Sverige, hävdar forskare. Även förnyelsebara energikällor skapar problem, åtminstone om de ska användas för en ständigt växande total energiförbrukning. Biobränsle konkurrerar med markbehovet för mat och är i storskalig form ett hot mot biologisk mångfald. Det som behövs är storsatsning på de många möjligheter som finns att spara energi genom omställning av jordbruket, stadsplanering som minskar transporter, solenergi, med mera.

En sådan omställning till ett hållbart samhälle och en hållbar energipolitik kan inte hanteras av den kapitalistiska marknaden.
– Vattenfalls tillgångar utomlands bör utan vidare avyttras. Det finns ingen anledning att ett svenskt statligt energibolag ska agera som vilket annat monopolkapitalistiskt företag som helst. Vad som behövs är istället ett samarbete över gränserna för att ställa om energi- och transportsystemen. Ett sådant samarbete gynnas av att Sverige skapar goda exempel inom landets gränser istället för att delta i miljöskadlig verksamhet utomlands.
– Den svenska elmarknaden ska återregleras, Vattenfalls bolagsform upphävas och kravet på lönsamhet skrotas. Det går inte att ha kortsiktiga vinstkrav när vi står inför en gigantisk och långsiktig omställning.
– Energisektorn är för viktig för samhället i dess helhet för att vara föremål för privatkapitalistisk verksamhet, monopoluppgörelser och påverkan. Därför bör de övriga större privata aktörerna på energimarknaden förstatligas och sammanföras med Vattenfall.
– Vi kan inte nöja oss med förstatligande. Vattenfall är ju redan statligt idag. Det är dags att tala om socialisering i den meningen att energiproduktionen ska bestämmas av den sociala nyttan och inte av kortsiktiga ekonomiska vinstmöjligheter samt att hitta former för såväl de anställdas som den stora befolkningsmajoritetens möjligheter att utöva kontroll

Röda Lidköping: Klimatmötet i Köpenhamn närmar sig

DN, SvD, SvD2, SDS, SDS2, AB, AB2, AB3

PROPAGANDA!

Röda Göinge Röda Lidköping

SDS SKD SvD DN AB

Vi kan själva! Ockupera mera!

Det ockuperade badet i Aspudden har i morse utrymts av polisen. Flera personer omhändertogs, men är nu släppta. Badhuset förseglades med metallskivor framför alla fönster, lösa inventarier bars ut och staket + väktare placerades för att hålla folk borta. En kvinna från kommunen gjorde sitt bästa för att provocera badhusvännerna genom att riva ner affischer och sno brevlådan. Badet håller på att rivas i detta nu.

Har man möjlighet bör man ta sig förbi en stund, många har stått utanför badet sen i morse och är trötta och behöver ”bytas av”. Fika och sällskap finns utanför avspärrningen. Annars är det stormöte ikväll 19.00 som gäller.

Röda Lund besökte badet tidigare i höst och upplevde en fantastisk vilja och kreativitet i organiserandet av allt ifrån kulturaktiviteter till lösning på praktiska problem som elförsörjning. Vi stödjer de ockuperande aspuddsborna av hela vårt hjärta och tackar dom för inspirationen de ger alla oss andra. Ni och vi är samma sak. Också vi kämpar mot inskränkta, lögnaktiga politiker och deras påhitt. Trots avståndet till Stockholm så har ni stärkt oss här i Lund som kämpar mot det politiker och fastighetsägare vill riva. Oavsett om det är en fritidsgård, ett bostadshus, en stadsdelsförvaltning, eller ett badhus, så är vår kamp sammanlänkad. I praktiken ställer vi det orättvisa och ologiska samhällssystemet upp och ner. För första gången utgår inte makten från folket – den innehas av folket.  Det klagas så mycket på  svenskarna. Att vi är lata, att vi inte bryr oss, att vi inget gör, att vi inte röstar, att vi inte är med i de politiska partierna. Men när vi väl går till handling, då blir dom livrädda! Då har dom tappat kontrollen. Då märker dom att vi insett att dom inte behövs!

Glöm aldrig detta vänner, och det gäller alla: Vi kan själva!

Läs mer: Röda Lund Svensson ockupantscenen Proletärbella Dagens Konflikt

DN DN2 SvD SvD2 SDS GP Internationalen