Antirasister samlas till motdemonstration under namnet "Vi är 94%"
Det pågår ett generationsskifte inom svensk extremhöger. I tio år har de årliga Salemmanifestationerna varit ett enande nav för de nationella grupperingarna och partierna att samlas runt. Ganska snart gick dock manifestationen från att vara enande till att bli splittrande och landade i konkurrens mellan olika organisationsprojekt. Marscherna nådde sin kulmen 2003, men har därefter alltjämt minskat i deltagarantal.
Arrangörerna insåg att de behöva förnya marschen för att den inte skulle förlora sin relevans. 2010 brände arrangörerna i Salemfonden allt sitt krut och sköt till alla ekonomiska resurser de hade. Manifestationen fyllde 10 år, och det var nu eller aldrig de skulle vända den negativa trenden. Satsningen misslyckades fatalt och kort därpå lade nyhetssajten Info-14, som i alla år varit drivkraften bakom Salemfonden, ned.
Info-14s centralfigur, Robert Vesterlund, som i mer än 15 års tid varit den centrala organisatören inom svensk utomparlamentarisk nationalism lämnade rörelsen för att istället satsa på sitt privatliv och företag. I det ögonblicket dog också Fria nationalister, ett nätverk av aktivister som Info-14 länge försökt bygga upp kring marschen.
Således var det få som förvånades när Salemfonden den 18 september 2011 deklarerade att de lägger ner sin verksamhet. I sitt sista uttalande öppnade Salemfonden för att nya arrangörer kunde få ta över marschen, men att den då behövde ”bestå [sic] av nytt blod och helt ny struktur”. Kravet var att manifestationen även i fortsättningen skulle vara ”tvärpolitiskt nationell så varje befintlig svenskvänlig organisation, parti och individ kan legitimera och motivera sitt deltagande”.
En knapp månad senare hade en ny arrangörsgrupp bildats. Dess ledning utgjordes av några gamla veteraner (Stefan Jacobsson, Victor Sjölund och Thomas Ölund, samtliga med bakgrund i Salemfonden) och en ny sammanslutning av högergrupper som medarrangörer. Den största nyheten var att man flyttade in manifestationen från Salem till centrala Stockholm. Vidare gavs evenemanget en tydligare politisk udd riktad mot “etablissemanget”.
Budkaveln summerade budskapet: ”Svenskar måste enas och säga nej till statligt sanktionerad svenskfientlighet. Svenskar måste ställa sig upp, skuldra mot skuldra och ta ställning för sig själva och vårt gemensamma arv. I denna protest måste vi eftersträva bredd och förstå att fienden inte är den som inte håller med om alla dina eller ditt partis idéer – utan att fienden är den som svikit vårt folk eller den som rent faktiskt angriper oss”.
Motståndsmän i kylan
Sverigedemokraternas inträde i riksdagen har förändrat hela det politiska landskapet för den utomparlamentariska extremhögern. Ett nytt politiskt utrymme har öppnats och en ny generation som tagit över håller på att radikalisera den nationella rörelsen. För en del organisationer har detta orsakat kris, för andra en nytändning.
En organisation som haft stora problem att förändra sig är Svenska motståndsrörelsen. Organisationen har de senaste tio åren gått i en allt våldsammare riktning och kommit att bli en isolerad politisk sekt. Den våldsamma kader som skolades i de konfrontationer som ofta uppstod kring organisationens torgmöten förde med sig våldet även in i organisationens interna konflikter, vilket fått en förlamade effekt på SMRs arbete. De senaste åren har SMR därför drabbats av åtskilliga avhopp och förlorat sin närvaro på gatuplan.
En av SMRs långvariga ledare, Magnus Söderman, lämnade organisationen under våren och under följande halvår kom ytterligare medlemmar att göra honom sällskap. De avhoppade medlemmarna samlades kring Södermans tankesmedja Nordengruppen och närmade sig övriga nationella grupperingar just i den stund som diskussionerna om att ta över efter Salemfonden påbörjades.
Även inom Svenska motståndsrörelsen fördes en diskussion om att ta initiativ till en ny demonstration som kunde ta vid där Salemmanifestationen slutade. SMR bjöd sommaren 2011 in de andra organisationerna med syfte att få till stånd en ny ”tvärnationell” arrangörsgrupp på temat “Stoppa svenskfientligheten”. Så blev det dock inte, istället gick de andra organisationerna bakom ryggen på SMR och tog initiativ till den nya manifestationen. Den nya organisationen samarbetade med SMR-avhopparna, samtidigt som Svenska motståndsrörelsen medvetet utelämnades från samarbetet. Den 12 oktober kungjordes den nya arrangörsgruppen för ”nya Salem”. Den bestod av Nationaldemokraterna, Förbundet nationell ungdom (fd Fria nationalister), Svenskarnas parti (fd Nationalsocialistisk front) och Södermans projekt, Nordengruppen.
Läs resten av artikeln på Vi är 94%
Svensson: Stockholm: Vi är 94% som är mot nazistmarschen
Att mötas. Att lyssna. Att bli hörd. Att dela med sig och ta till sig. I Malmö den 14:e januari kommer vi göra detta. Elektrifiera varandra. Förvåna. Fördjupa. Förklara.
