Röda Lund

★ Hjärtat i en hjärtlös värld

Min berättelse om Bella Center-aktionen

Skrivet av Josefin på 16 december 2009

Nyss hemkommen från de kanske längsta demonstration Josefin någonsin varit med om är hon ganska trött men både pepp och glad. Idag hölls den stora civilolydnadsaktionen Reclaim Power utanför Bella Center där miljötoppmötet höll på för fullt. Aktionen gick ut på att olika block skulle ta sig till Bella Center och in på området för att där hålla ett alternativt möte, ett ”peoples summit”, tillsammans med delegater inifrån toppmötet som skulle komma ut och möta oss.

Klicka för youtube-film från dagen

Den danska statens nya repressionslagar användes dock för fullt av den danska polisen. Redan igår beslagtogs cykelblockets alla cyklar. På morgonen idag slog polisen till hårt mot de ca 200 personer som skulle gå i det mobila gröna blocket. Den allra största delen av dessa greps preventivt under brutala former på morgonen. Av de fria autonoma grupper som skulle göra egna inbrytningsförsök såg vi heller inte mycket av.

Däremot gick jag i det enda egentligen återstående blocket, det blåa, som samlades kl 8 på Tårnby station. Efter en frusen samling tågade vi till sambarytmer ut mot Bella Center. Denna demonstration kändes redan från början väldigt kreativ och rolig, samt genomtänkt och välorganiserad. Och då plockade ändå polisen flera av ledarna för Climate Justice Action både tidigare under veckan och under dagens lopp, bla. två taleskvinnor för demonstrationen och miljöaktivisten Tadzio Muller. Allt för att slå sönder infrastruktur och utöva repressalier mot aktivister.

Deltagarna var disciplinerade under demonstrationen. Det skreks ”keep together” ”hold the line” och liknande under hela dagen, både spontant av deltagare och av personer med mera utan en organisatörsfunktion. Nästan hela demonstrationen till Bella Center hölls armkedjorna. Vid sidan om detta var en hel del spex. Ett gäng i vita, fina kläder låtsades vara lobbyister och drev med den gröna kapitalismen på sina plakat. Flera deltagare var även utklädda till clowner som både skyddade folk och muntrade upp stämningen.

Framme vid Bella Center kommer inbrytningsförsök nummer 1. Vi pressar på hårt, mycket hårt mot polislinjerna. Däremot används absolut inget våld från vår sida. Stundtals blev det obehagligt. De som gick i främsta ledet blev pepparsprejade och hade svårt att ta sig därifrån. Om jag i inlägget om demon från i lördags talade om att vi stod som packade sillar, så stod vi här som mosade sillar. Paniken att inte få luft var påtaglig under några minuter, men på grund av att den konfrontativa ickevåldslinjen hölls och att folk inte fick panik och följde uppmaningar så kunde vi snart backa och formera om oss.

Nu kommer det som jag personligen tycker var det riktigt roliga. Ett gäng blåste upp stora luftmadrasser under tiden som två kedjor skyddade dom. På given signal kutade alla ner till vallgraven en bit bort som omger Bella Center och madrasserna lades över vallgraven som en brygga. Tyvärr var polisen på andra sidan väldigt snabba och plockade de fåtalet aktivister som tog sig över med hjälp av hundar. Cred till dom som försökte, inte minst för den smarta iden.

Då kommer det som jag tycker är det riktigt anmärkningsvärda. Vi får via moderna kommunikationskanaler reda på att polisen slår med batong på de delegater inifrån mötet som i samlad trupp vill ge sig ut till oss. Polisen stoppade alltså delegater från att gå ut från mötet. Så jävla vansinnigt!

Peoples summit meeting

Ändå hålls ett peoples summit på gatan utanför Bella Center. Talarna som kom från all världens organisationer fick stundtals vilda applåder och stämningen var god. Folk sitter ner på asfalten i ring kring talarna och jag fick den där upprymda känslan av att någonting är häftigt och att solidariteten inte är död.

Organisatörerna av demonstrationen förhandlar med polisen att de ca 1000 personer som nu är kvar innanför polisens avspärrningar ska få gå i samlad trupp in till Christiania. Senare blir det till att vi faktiskt får gå till ett torg i centrala Köpenhamn, vilket kan ses som en vinst för oss. Förutom att någon enstaka person plockas av (civil)poliser under demonstrationen tillbaka så är disciplinen nu också god, även om leden inte är lika tighta som på förmiddagen.

När vi kommer fram så har snön sänkt sig över Köpenhamn. Sambaorkestern spelar en för oss vid denna tidpunkt välkänd rytm, som kulminerar i att alla tre gånger i sträck skriker ”Climate justice”. Folk dansar på gatan. Sedan upplöses den långa demonstrationen/aktionen som varat i över 8 timmar. Om fötterna i lördags var onda så var dom denna gång utan känsel.

Sammanfattningsvis mycket trevligt för min del men samtidigt blir jag mörkrädd av de nya repressionslagarna som Röda Lund mfl redan skrivit mycket om och kommer att ta upp igen. Förhoppningsvis kunde dagens aktion bidra till att sätta större press på makthavarna och stärka klimatrörelsen. Återkommer imorgon om mera…

Bloggat: Svensson 1 Svensson2 Svensson3 Svensson4 Svensson5 Röda Malmö Röda Lidköping Kilden&Åsman

Sds1 Sds2 Sds3 Skd Svd1 Svd2 Svd3 Svd4 AB1 AB2 AB3 Ex

About these ads

30 svar till “Min berättelse om Bella Center-aktionen”

  1. Anders sade

    uppenbarligen har alla tomtar samlats i köpenhamn….

  2. Jepp. Dom är 6000 pers och bär visir, hjälm, knölpåk och gillar att misshandla Hare Krishna.

  3. [...] Bloggat: Svensson, Röda Malmö, Kildén & Åsman, Röda Lund, I media: SVD1, 2, 3, 4, DN1, 2, 3, 4, GP1, 2, Sydsvenskan, Läs även andra bloggares åsikter om [...]

  4. Strutsman sade

    ”Vi pressar på hårt, mycket hårt mot polislinjerna. Däremot används absolut inget våld från vår sida”

    Vet du inte vad våld är för nåt? Du låter som en våldtäktsman som försöker försvara sig. Bara för att man inte slår så betyder det inte att man inte använder våld. Du är ute på mycket djupt vatten. Om polisen skulle ställa upp bulldozrar och ”bara trycka på”, skulle det också vara icke-våld?!?

  5. Josefin sade

    Att pressa mot en polislinje kallas konfrontativt icke-våld enligt mina definitioner. Skillnaden mot en bulldozer är att vi inte egentligen var ute efter poliserna. Vi hade ingen avsikt att skada dom och om vi fått en lucka hade vi bara sprungit förbi och struntat i poliserna. Vårt mål var att ta oss in på området. En bulldozers mål vore förmodligen att få bort mig därifrån (beror ju på situation), med direkt våld om så krävdes kan jag anta. Att polisen inte tvekar att ta fram batong eller pepparsprej för att flytta aktivister har vi ju iaf sett bevis på…
    Liknelsen med en våldtäktsman är ju bara låg, jag vet att du kan debattera bättre än så Strutsman för det har du bevisat.

  6. Ni är värda en eloge som försökte, kamrater, och jag är glad att det slutade utan döda aktivister.

    Skulle ge en månadslön för att få vara med och se den förvånade minen på någon med strutsfjantens åsikter när han inser att det räcker med att vara på fel ställe för att bli brutaliserad av snuten, och att borgerliga åsikter inte hjälper ett piss när det händer. Då, men kanske bara då, att de skulle lära sig vad svensk (och dansk) polis är för något.

  7. Strutsman sade

    Det är klart att det är lågt att jämföra med våldtäktsmän. Nästan som att dra upp Hitler i tid och otid. Men eftersom jag inte väntar mig att särskilt många läser detta är det inget patetiskt försök att vinna sympatier utan snarare ett sätt att visa hur fel det blir när man försöker definiera själv vad som är våld eller icke-våld.

    Knuffar är våld. Så enkelt är det. Människor har dött av mindre. Och när hundratals demonstranter knuffar ett fåtal poliser är situationen naturligtvis farlig för polisen. Det finns gott om exempel på fall där poliser också misshandlats. Om ni fortsätter att hylla ”fredliga inbrytningar” (?!?!?!) och fler gör på detta viset kommer det till slut att leda till dödsfall hos poliser eller demonstranter. DET är oansvarigt av er! Det finns vägar in till inflytandet utan muskelkraft. Försök att hitta fram till dom istället!

    Polisen har däremot ingen möjlighet att hindra våld utan våld, så sluta skälla på dessa modiga män och kvinnor som har ett av samhällets tuffaste jobb!

  8. Josefin sade

    Strutsman:
    Du menar att vi ska försöka lobba inne på Bella Center med argument istället? De som ville det blev utestängda. Friends of the Earth har tex inte ens blivit insläppta de senaste dagarna vilket de protesterar högljutt mot.
    Tänk om du bara en endaste gång kunde fatta att så fort dina åsikter börjar bli ett hot mot den ekonomiska makten så slår repressionen till.

  9. Strutsman sade

    Vad är det för svammel du kommer med? Senast jag kollade blev inte socialister utsorterade och nedklubbade med batonger inne på konferensen bara för att de är ett hot mot den ekonomiska makten. Repressionen slår till när du tar till våld för att få igenom dina åsikter. Och det är gott så.

    Och ja, jag menar att ni ska lobba med argument istället för knytnävar. Även om knytnävarna ”bara” används för att ”trycka på”. Sedan när blev icke-våld en icke-fråga för Sveriges socialister?!

  10. Josefin sade

    99% av all politik jag sysslar med är argumentation, så den bet inte precis Strutsman.

    Vad är det för svammel DU kommer med? Delegaterna blev ju faktiskt nedklubbade.

  11. Strutsman sade

    Jag skulle dock föredra att du ägnar dig åt 100% argumentation om den återstående procenten är våld. (De flesta terrororganisationer ägnar sig antagligen också mer åt argumentation än direkta våldshandlingar.) Du har en hel del att bevisa; bland annat avståndstagande av meningsfränders våld snarare än direkt eller indirekt stöd till våld.

    Nej, delegater blev inte nedklubbade för att de hade fel åsikter. Schluta schvammla.

    Människor som är för lata, otåliga eller kompromissovilliga för att ge sig in i politiken ska inte få makt genom våld. Oavsett hur sympatiska dom själva ser sig som. Det är tur att polisen finns när respekten för vår demokrati är så svag i vissa läger.

  12. Josefin sade

    Men du fattar ju inte. Jag har aldrig ens slängt någonting i närheten av en polis, någonsin. Den återstående procenten är olika sorters aktioner/demonstrationer. Du menar väl inte att det är våld att gå i en demonstration???

    ”Nej, delegater blev inte nedklubbade för att de hade fel åsikter. Schluta schvammla.”
    Öh…har du läst blogginlägget COP-delegater blev misshandlade av polis?

  13. Strutsman borde använda sin energi till att lobba på de verkligen kompromissfientliga: De världsledare som i detta nu håller på att förstöra vår planet. Känns som en betydligt vettigare prioritering.

  14. Strutsman sade

    Tagga ner. Jag har inte anklagat dig för stenkastning eller knuffanden av poliser, och tror inte heller att du håller på med sånt. Fördomsfulla jag tror nämligen att det är främst män som ägnar sig åt sådant. Men jag påminner än en gång om att det ÄR våld att storma en avspärrad plats genom polisens led. Utifall att du hade glömt det.

    Det är vettigare att tjafsa emot er än världsledarna. Det är bedömningen jag gör. Annars så ägnar jag ju hela mitt yrkesliv just nu åt att producera miljövänliga produkter, så jag känner mig inte riktigt tvungen att göra nåt mer personligen. Men jag har tidigare framgångsrikt mailat ministrar i svenska regeringar och faktiskt fått svar, så det är inte så att jag bara engagerar mig på verklighetsfrånvända vänsterbloggar.

    Och om man nu ska lägga sig i hur andra lever sina liv, så vill jag bara säga att ni borde sluta vara socialister. Det är nämligen en destruktiv livsstil. Socialister lever på avundsjuka och missunnar andra människor saker. Man blir mycket lyckligare av att vara liberal och låta alla leva som dom vill och inte tycka illa om någon p.g.a. klass eller liknande. Jag vet, för jag har nämligen en gång för inte alltför länge sedan trott att jag var socialist också.

  15. Josefin sade

    Du är rolig Strutsman. Jag beundrar faktiskt din ihärdighet att kommentera på den här bloggen.
    Ang huruvida det var våld eller inte är vi helt enkelt inte överens.
    Det var ju jättebra att du fixar miljövänliga produkter (ja du ser, jag är inte missunnsam alls ;-) ).
    Tråkigt att höra att du lämnat de socialistiska leden men eftersom jag inte är avundsjuk på det så säger jag att du alltid är välkommen tillbaka in i värmen när det passar.

  16. Strutsman sade

    Tack, men jag får det tillräckligt varmt om öronen av er som det är. :-)

    Men allvarligt talat så är jag faktiskt lyckligare nu när jag är mer liberalt sinnad. Men det var en lång och svår process att bryta de negativa tankemönster som mina föräldrar gav mig. Hur blev du själv socialist; genom arv från föräldrar, önskestänkande, eller genom egna livserfarenheter och utbildning?

    Det spelar väl inte så stor roll iofs. Folk byter inte åsikt förrän något riktigt omvälvande händer i deras liv. Och mina kommentarer på din blogg, hur underhållande dom än må vara, hör knappast till den sortens händelser… ;-)

  17. Josefin sade

    Fast jag håller ju inte med om att socialismen skulle ge negativa tankemönster, tvärtom. Mina politiska vänner är förmodligen solidariska, schyssta och omtänksamma över genomsnittet. Verkar som att du har traumatiska barndomsminnen eller nåt. Vilka negativa tankemönster är det du talar om?

    För mig var det nog en blandning av de faktorer du räknar upp, med betoning på just egna livserfarenheter. Utan att gå in på detaljer så kan jag säga att det är svårt att bli liberal om man är sjukskriven. Tror knappast att de som nu utförsäkras heller kommer att rösta särskilt borgerligt.

    Vad gjorde dig liberal? Får jag gissa på att det hade att göra med att du började tjäna mycket pengar? ;-)

  18. Strutsman sade

    Josefin, Josefin. Pengar är faktiskt inte allt. Jag tjänar redan tillräckligt för att vara lycklig, så det handlar inte om det.

    Det som gjorde mig liberal var den mur av ointresse från fackligt håll att underlätta för insteg på arbetsmarknaden, som jag mötte när jag var nyutexad från universitetet. Tanken att jag skulle acceptera att bli utestängd från arbetsmarknaden för att bibehålla starka rättigheter för den stora majoritet som redan har jobb. Jag köper det inte. Det var dock bara skepsis mot facket. Socialism är ju så mycket mer än bara en egoistisk intressegrupp som facket är.

    Socialismen bygger på negativa tankemönster eftersom den utgår från att det är ett problem att det går bra för vissa människor, snarare än fokuserar på hur man kan lyfta och hjälpa de människor det går dåligt för. Detta är väl knappast något jag bara har hittat på eller? Dessutom handlar mycket av socialismens kollektivism om att enskilda människor antas vara för svaga eller för dumma för att kunna fatta viktiga beslut själva. Jag ser detta som en negativ grundsyn. Att man sedan målar sina naiva visioner i vackra färger ändrar inte det faktum att man lever på att tuta i sina väljare att de är offer.

    Den svenska borgerligheten brukar ju däremot aldrig tala om för folk att dom är offer, och ej heller försöka måla ut någon samhällsgrupp eller klass som skyldig till de problem som finns. (med undantag för vänsterpolitiker, om detta är en samhällsgrupp) Vänstern målar upp företagare och rika som anledningen till att vissa är fattiga; det är fel och jag gillar det inte.

    Har man som sjukskriven gett upp allt hopp om att någon gång jobba igen kan jag köpa ditt antagande att man kanske väljer att rösta vänster. Men för alla andra människor bör jobb vara en viktig del av livet, och jag tror att de allra flesta precis som jag, hellre skulle jobba för en lägre lön än att inte jobba alls. Hellre ett meningsfullt liv utan trygghet än ett tryggt liv utan mening, om man spetsar till det lite. Men jag har full respekt för att ni gör den omvända prioriteringen. (kom bara inte och säg att man inte måste prioritera…)

    God Jul!

  19. Josefin sade

    God Jul själv Strutsen och ursäkta ett sent svar, jag har varit i dina tyska hemtrakter i några dagar och ignorerat allt vad internet heter.

    1/ Jag är inte alls rädd för att kritisera facket, tvärtom är den nuvarande fackbyråkratin ett stort problem, en elitisering i sig, som styrs uppifrån. Jag tycker att vissa fack ibland är kassa på att solidarisera sig med andra fack och att många fack är dåliga på att jobba för ex timanställdas rättigheter. Du är dock inte särskilt specifik i din kritik så du får skriva vilka starka rättigheter det är du kritiserar så att jag kan svara bättre.

    2/ Här tycker jag att du har missuppfattat en del grejer. Socialismen står ju verkligen för lösningar för hur vi ska hjälpa de svaga i samhället. Kollektivismen som du kritiserar handlar ju inte alls om att dumförklara enskilda människor, den handlar om att många människor ska enas kring gemensamma intressen som bl.a. består i minskade individuella handlingsutrymmen, följt av hur samhället ser ut. Exempelvis har jag färre valmöjligheter än den som har kontakter till schyssta jobb, fett med pengar på banken etc. Socialismen anser ju att min lägre grad av individuella frihet här beror på strukturella faktorer, exempelvis att vi har en ekonomi som samlar samhällets tillgångar hos ett fåtal människor (som i sin tur har väldigt stor frihet och makt). Det handlar inte om att dumförklara mig utan att dumförklara en kass samhällsorganisation, kapitalismen.

    3/ Jag förstår faktiskt inte det här med att vänstern skulle stå för offermentalitet. Det är ju vi som uppmanar folk att lämna känslan av maktlöshet och organisera sig, handla och skapa ett bättre samhälle. Vi har absolut inget intresse av att människor är passiva, tvärtom.

    4/ Ja, företagare och rika anledningen till att vissa är fattiga, genom att de rika samlar på sig rikedomar som istället skulle kunna användas för att fler människor skulle få det bra. Nu menar jag inte att ägaren av minilivs runt hörnan är den stora boven, nu snackar jag om storkapitalister och dylika. Fast på sätt och vis följer de bara ekonomins uppbyggnad, därför tror jag inte på ”god” kapitalism, jag tror på avskaffandet av kapitalismen. Det är således främst inte en moralisk fråga, att om dom bara blev ”goda” så skulle allt bli bra.

    5/ Det är en total missuppfattning att vänstern inte skulle tycka att människor ska jobba, var har du fått det ifrån? Vi lägger däremot inte hela ansvaret på individen för att den är arbetslös, men det är en helt annan femma. Även om man är sjukskriven och tror att man snart kan jobba kan man naturligtvis rösta vänster.

    Ditt grundläggande problem i din argumentation är att di tror att om individen bara kämpat tillräckligt hårt själv så kan den ”lyckas”, medan jag tror att vårt ekonomiska system bygger på att vissa ”misslyckas”. Det betyder inte att just du inte kan ”lyckas” eller att jag inte kan det, det betyder bara att ex. någon alltid kommer att behöva vara arbetslös för att lönerna ska kunna pressas. För om det verkligen fanns jobb till alla, hur skulle då högern kunna genomdriva försämringar för oss?

  20. Strutsman sade

    God fortsättning,

    Jag tror vi skulle kunna ha riktigt intressanta diskussioner kring allt detta och antagligen komma fram till att vi har ungefär samma mål men helt olika syn på vad som driver människor, och helt olika syn på hur verkligheten ser ut.

    1. Mitt problem med facket är att man underskattar (eller låtsas underskatta) sin egen makt och ser det som ett hot att vissa inte är med i facket. Detta är fel. Det krävs inte 100% uppslutning för att sätta press på en arbetsgivare. Om 10% av arbetsstyrkan strejkar är det också kännbart. Så facket bör genast sluta med att försöka pressa folk att gå med om dom inte vill och sluta prata om ”svartfötter” etc. Det är ovärdigt. Man bör locka folk att gå med genom att göra bra saker, inte genom subventioner eller lagar som gör det möjligt för facket att vid uppsägningsförhandlingar undanta icke-fackanslutna från turordningregler o dyl.

    2. Jag står fast vid att socialismen lever på avundsjuka och att måla upp offerbilder. Det handlar inte om hur man själv ska åstadkomma något, utan snarare om hur man ska få del av något som någon annan skapat. Tyvärr tror jag på fullaste allvar att många ungdomar från fattiga områden hålls tillbaka av vänsterretoriken. Man tror helt enkelt att man tillhör en underklass och inte har någon vidare chans att påverka sin situation. Jag ser det som grymt att inte ingjuta hopp i ungdomar. Som svensk har man alla möjligheter i livet. Hjärnspöken är ett större hot än någon verklig diskriminering, som jag ser det. Mina hjärnspöken är borta nu, och jag vill hjälpa andra. Och här tycker jag att vänstern har mycket att göra. Lyft våra fattiga barn istället för att skylla deras problem på rika människor!

    3. Att organisera sig är inte det enda sättet att lyfta sig på. Man kan faktiskt starta företag också. Eller bara en så enkel sak som att lära folk att spara i större utsträckning.

    4. Om ingen tilläts bli rik; hur skulle nya företag startas och hur skulle utvecklingen av nya produkter drivas framåt? Och varför gör du skillnad på handlaren på hörnet och en företagare längre bort från dig själv? Vi är alla människor av kött och blod. Jag tycker att det hela andas främlingsfientlighet. Det är lätt att skylla på någon man inte känner. För lätt.

    5. Jag har aldrig trott nåt annat än att vänstern också vill att folk ska jobba. Men jag ser inte att man prioriterar det före annat. Man verkar tycka att det är viktigare att man får mycket pengar när man är arbetslös än att man snabbt får ett nytt jobb.

    Och ett grundläggande problem för vänstern är att man slår ut folk från arbetsmarknaden genom att driva upp kostnaderna för att anställa. Just det här ”lyckas” som du pratar om är ganska avslöjande för hur det fungerar i Sverige. Det finns en nivå man måste nå upp till för att vara välkommen på arbetsmarknaden. I sin iver att förbättra för många vanliga löntagare har man slagit ut alla som inte klarar av att leva upp till lägstanivån. Det är så mycket mänskligare att låta alla vara med på arbetsmarknaden på sina egna villkor. Även om det innebär att de som producerar minst också tjänar minst. Vi har och bör ha en relativt stor omfördelning av resurser från hög- till låginkomsttagare. Där är vi överens. Men jag tycker att vi måste se till att alla har jobb till varje pris. Och omfördelningen bör vara sådan att även den som orkar jobba minst klarar sig. Dock med mindre pengar än alla som jobbar mer. Något annat är helt enkelt inte rättvist. Denna ”hårda” prioritering bygger jag på att jag tycker att det är viktigare att få vara med i en gemenskap och jobba än hur mycket pengar man tjänar. Håller du inte med om detta?

  21. Josefin sade

    1/ Tja jag håller med dig om en del. Det krävs inte 100% anslutning för att sätta press men det är såklart bra om det är så, för då kan vi sätta större press. Människor ska såklart inte pressas med i facket men en fackförening ska vara så bra och kämpande att alla av egen fri vilja vill gå med. Att undanta icke-anslutna vid uppsägningar låter också korkat och splittrande gentemot arbetarkollektivet.

    Resten av ditt inlägg är svårt att svara på direkt, det beror på att vi har helt skilda orsaksanalyser och samhällssyn. Några exempel:

    Du tror att hjärnspöken hindrar ungdomar med invandrarbakgrund från att ta sig fram. Jag tror att det finns verkliga materiella förhållanden, trångboddhet, reell diskriminering mm som hindrar. Du tror att detta skulle bli bättre utan vänsterretoriken, jag tror det skulle bli sämre utan vänsterpolitiken (i den mån som vänsterkrafterna ändå trycker på så att fler försämringar inte kan genomföras). Det är helt olika infallsvinklar.

    Du ser inte hur företag tjänar pengar på de anställda, i din värld får arbetaren betalt för det arbete som utförts, men jag undrar då, var kommer vinsten ifrån? Jag tror att företag tjänar pengar på de anställdas arbete, och att vi därigenom är konstant underbetalda och inte får lön efter produktion.

    Jag ser inte människor som åtskilda enheter, utan som sammanlänkade i en social materiell verklighet, inte totalt självständiga tankevärldar. I denna materiella värld finns människor som faktiskt inte kan spara. Vilken materiell verklighet du lever i som tror att det bara handlar om att lära sig, är ju lätt att gissa sig till.

    Stora delar av resten av ditt resonemang går ut på hur vi ska förhålla oss till kapitalismen. Jag är inte jätteintresserad av det, eftersom jag vill ha ett annat ekonomiskt system. Det är svårt när du diskuterar äpplen och jag päron, men jag ska försöka.

    Jag ser inte arbetslöshet som främst en konsekvens av individens handlingar. Jag ser det som en logisk och tom nödvändig konsekvens av vårt ekonomiska system. Jag tror vissa har ett intresse av att andra är arbetslösa och desperata, det finns en intressemotsättning här (återigen, människor är inte åtskilda enheter som aldrig möts eller påverkar varandra, ekonomin finns inte i en värld och människorna i en annan).

    Därför kan jag inte svara ja eller nej på din sista fråga, eftersom frågan i sig förutsätter saker som jag inte håller med om. Jag håller inte med om att det skulle handla om att välja mellan att vara med i en gemenskap och hur mycket pengar man tjänar. Jag håller inte med om din grundpremiss, att människor betalas exakt efter hur mycket de producerar, jag håller inte ens med om att det är möjligt. Centrifugaleffekten (dvs vissa ackumulerar pengar och andra får mindre och mindre i en ständig process) är inbyggd i systemet, därför går det inte att argumentera som du gör.

    Du kanske ska pröva Strutsis, och jag vet att det är mycket begärt, men bara för några sekunder: Think outside the box. Tänk om vi kunde både ha kakan och äta upp den. På sätt och vis är det vad socialismen handlar om. Vi kan både ha meningsfulla schyssta jobb, påverka våra liv genom att samhället styrs underifrån, få våra materiella behov tillfredsställda, ta hand om miljön OCH slippa att vissa halkar utanför. Det du!

  22. Strutsman sade

    Jag visste det. Vi vill båda egentligen samma sak, men har helt enkelt olika syn på verkligheten. Pengar hamnar inte automatiskt i fickorna på någon bara för att han redan har pengar. Det är ett klassiskt feltänk. Och apropå ”thinking outside the box”; har det aldrig slagit dig att lön är vinst?

    I min värld tjänar både löntagare och arbetsgivare på en anställning. Och surprise, surprise; när jag ser mig om stämmer detta med verkligheten. Hur ser det ut i din värld? Blir människor tvingade att jobba trots att dom förlorar på det?!?!

    För övrigt är det väl dags att bryta den här gamla tråden nu…

  23. Josefin sade

    Nä, pengarna hamnar ju inte automatiskt i fickorna på en rik, men det sker genom en process.

    Jo, lön är vinst men inte så mycket vinst som arbetaren jobbat ihop.

    Ur ett visst perspektiv tjänar båda på anställningen. Ja, människor tvingas att jobba trots att vi ur ett annat perspektiv förlorar på det, har vi något val? (Förutom att försöka förändra att det är så, då)

  24. Strutsman sade

    Pengarna hamnar i fickorna på människor som investerar klokt. Det gäller även dig och mig. Ju större risker man är beredd att ta, desto större vinster kan man göra om man har tur. Det är inte mer upprörande än att man kan vinna på lotto; tvärt om, när det gäller investeringar är det ju inte bara tur.

    Lön är normalt sett en mycket större summa än den vinst ett företag gör. Och lönerna betalas ju ut även när företag går med förlust.

    Och ja, vi är tvungna att arbeta. Annars dör vi. Detta enkla samband glöms ofta bort i takt med att färre och färre jobbar med att producera mat. Om ingen producerar mat så svälter vi helt enkelt ihjäl. Att inte jobba är inte ett alternativ. Ur vilket perspektiv förlorar någon på att arbeta? Här hänger jag inte riktigt med.

  25. Josefin sade

    Pengarna hamnar i fickorna på dom som på smartaste sätt lyckas roffa åt sig pengar från andras arbete, ja. Jag vill inte ha ett sånt ekonomiskt system, eftersom det har en hel del biverkningar, ex tar det dålig hänsyn till människors behov och miljön. Vinsten, och inte människorna hamnar i fokus.

    Klart vi behöver arbeta, men jag vill att omständigheterna kring arbetet ska vara radikalt annorlunda. Ex att man ska kunna bestämma mycket mer över sitt eget arbete, ha makten på jobbet helt enkelt. Man förlorar genom att inte få betalt för allt det arbete man utför, det var så jag menade. Hört talas om mervärde? Annars använd wikipedia.

  26. Strutsman sade

    Jobb är vad vi människor gör för varandra, inte någon skänk från ovan. Vi betalar varandra för att hjälpa till med olika arbetsuppgifter. Man kan inte bestämma över vad andra människor vill ha hjälp med, så det är helt orimligt att tro att man ska kunna bestämma över sitt jobb. Missförstå mig rätt; inflytande på jobbet är normalt sett bra, men bara om det gynnar alla inblandade och man kan inte ställa några ensidiga krav på det.

    Och när man får sin lön har man ju ett avtal som klart och tydligt säger vad man får betalt för sitt arbete. Gillar man inte avtalet så tar man väl helt enkelt inte jobbet. Och om arbetsgivaren inte tjänar nåt så anställer han inte. Att i efterhand vilja lägga beslag eventuella vinster är inget annat än bristande respekt för ingångna avtal. Jag misstänker att du inte tycker att löntagare ska vara med och betala företags skulder om dom går med förlust?!

  27. Josefin sade

    Det är ju du som är idealist, bortser från olika maktförhållanden, målar upp en harmonisk bild med kontrakt och avtal och där det bara är att byta jobb om man inte gillar det man har. Suck. Liberalismen är den största idealismen av dom alla. Utopin finns bara som papperskonstruktion.

  28. Strutsman sade

    Du suckar i alla fall. Något är alltså på väg att sjunka in! ;-)

    Ibland är faktiskt världen enklare än vissa vill ha den till. Försöker du inte att hitta ett bättre jobb så är du preliminärt nöjd med det du har. Men ändå är det vanligt att man klagar. Det spelar dock ingen roll. Handlingar talar tydligare än ord. Håller du inte med?

  29. Josefin sade

    I min värld så tvingas många människor mer eller mindre att ta vissa jobb för att klara ekonomin. Om du inte håller med om det så bevisar det bara att du tillhör det fåtal människor som lever gott i det här samhället. Grattis! Tyvärr är inte din verklighet allas verklighet.

  30. Strutsman sade

    I min värld måste alla som inte är handikappade, födda med silversked i mun, barn eller pensionärer jobba. Det inkluderar mig och min gigantiska förmögenhet på kanske 100.000 kronor. Men jag kallar det inte för ”tvång”. Jag kallar det för ”livet”. Tycker man att det är ett problem att tvingas leva så behöver man en psykolog.

    Men nu lutar vi oss tillbaka och röker fredspipa resten av kvällen, tycker jag.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

 
Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.

%d bloggers like this: