Slappa jävla män!

Se och lär! (Klicka!)

Läser för ungefär hundrade gången, den här gången i Aftonbladet, om att män många gånger inte ens tar ut sina pappamånader. Vakna- detta är år 2010 vilket innebär att om du är delaktig i att skaffa en unge så innebär det mer än att bidra med din genetik. Acceptera det eller förbli barnlös.

Jag fattar inte varför någon vill ha barn för att sen strunta i dom. Handlar det om att få snygga bilder på släkten att hänga upp på väggen? Handlar det om att få den samhälleliga status som ”en riktigt familj” medför?

Och snälla rara, kom nu inte dragandes med att ni måste låta er kvinna vara hemma bara för att ni inte har råd med annat. Argumentet gäller i ett fåtal fall men är för det mesta bara en kass ursäkt för att leva icke-reflekterande stenåldersliv. Jaja, men skit i att använda internet och mobiltelefon också då, var åtminstone lite konsekvent.

I de fall som ekonomin faktiskt fäller avgörandet så skulle det lätt kunna lösas genom att föräldraförsäkringen kompenserar ev inkomstbortfall om den förälder med högst inkomst stannar hemma eller att försäkringen baseras på båda föräldrarnas inkomst med en ersättning på (minst) 90%.

DN skriver att visst har pappornas uttag av föräldralediga dagar ökat, men det är alldeles för marginellt. Lösningen stavas kvoterad föräldraförsäkring (med någon speciell klausul som behandlar regnbågsfamiljer såklart). I detta fall så ser jag med glädje framför mig hur staten reglerar medborgarnas liv i minsta detalj. Det har gått för lång tid redan och statlig styrning är det enda som funkar mot dessa slappa jävla män som skiter i sina barn. Era ursäkter har tagit slut nu!

DN1 DN2 Syd AB1 AB2

Advertisements

43 reaktioner på ”Slappa jävla män!

  1. Det är upp till föräldrarna att bestämma vem och när man ska vara ledig.

    Staten ska absolut inte ens försöka styra människort privatliv.

  2. Konstigt att så många män bestämmer samma sak då. Det är nästan så att jag kan tro att de inte tänker själva, utan låter andra bestämma.

  3. Det säger väl snarare att våra beslut påverkas av samhällsstrukturer (”kvinnor ska ta hand om barn, det är naturligt”) som i detta fall är starka och beständiga och därför bör brytas på något mer drastiskt sätt så att det sker en förändring. Att ha det som det är nu får långtgående konsekvenser ex för kvinnors arbetsmarknad.

  4. Bara att inse att vi gör helt olika tolkningar.
    Du vill att staten ska reglera och styra människors liv och jag anser att det klarar föräldrarna helt utmärkt på egen hand och framförallt vill de själv bestämma över sina liv.

  5. Men nu är det ju så, att nuvarande ordning får konsekvenser även för ex mig och jag vill också bestämma över mitt liv. Jag är en potentiell fara att anställa i dagsläget eftersom jag sannolikt kommer att kunna försvinna i åratal som föräldraledig och sen va hemma med sjukt barn, bara pga mitt kön. Hur tycker du att vi ska lösa det? Är det inte bättre om det är jämställt mellan kvinnor och män?

  6. Tack och lov så får vi fortfarande bestämma själva hur länge mannen resp kvinnan ska vara hemma med barnen!! Jag och min man är högutbildade båda två och tjänar ungefär lika mkt (dvs förlorar lika mkt när vi är hemma). Min man fick erbjudande om utlandsuppdrag i 1 år precis efter att vi fått barn, vilket vi då kunde tacka ja till och hela familjen därigenom bo utomlands under större delen av tiden innan vår dotter börjar på dagis. Detta betyder alltså att jag tar ut nästan all föräldraledighet. Jag undrar då exakt vad som är fel med detta och hur kan någon annan anse sig veta bättre vad som är bäst för vår familj och tvinga oss att helt ändra vår livssituation?

  7. Tämligen obegåvat inlägg. Jag har varit i hemmet 4 dagar av 5, vaknat, lunchat, handlat och vakat över min son i 12 månader. I tre månader var jag sedan hemma utan att ta en enda ledig dag, delvis tack vare 100 MB i väggen och 3G i luren. Och det har VI (dvs min fru) valt. Förstår inte varför man i ett sådant här inlägg bara riktar sig till oss män, precis som om vi hade något att säga till om hemma ??? Vill sedan framhålla att javisst med 90% av min lön skulle jag förmodligen ta ut mer föräldraledighet men att man får halva sammanlagda lönen är en flagrant felräkning. Jag skulle förmodligen fortsätta jobba lika mycket medan min fru får 3X hennes normala föräldrapenning. Så gick det med ytterligare ett välmenat felriktat feministisk inlägg…

  8. Nästan en fördubbling av andelen dagar som papporna tar ut, på bara 10 år. Är det verkligen ”marginellt”?

    Varför är ni så otåliga? Inser ni inte att det finns en risk att man överdriver om man försöker göra saker snabbare än folk själva vill??!

  9. Till er alla som kommenterat:
    Det är mycket tal om fria val i era kommentarer. Men när ditt val påverkar mina valmöjligheter då? Har jag inte rätt att ha någon åsikt om ditt val då? Det ojämna uttaget av föräldraförsäkringen påverkar ju synen på män, kvinnor och barn i olika sammanhang. Kvinnor förväntas ta störst ansvar för barnen, kvinnor anställs inte som kan förväntas skaffa barn etc. Dessa förväntningar påverkar ju tom de människor som inte ens har skaffat barn!

    En kvoterad föräldraförsäkring skulle ju också få en massa positiva konsekvenser som ni enligt mig alltför mycket åsidosätter. Synen på män och kvinnor som människor med olika funktioner och egenskaper i samhället skulle luckras upp och hushållsarbetet skulle bli mer jämställt (finns det tom forskning på).

    Och sen förstår jag faktiskt inte vad som är så fasligt hemskt med att tvingas vara hemma med sitt barn i ett halvår, det är ju inte precis ett straff. Dessutom finns ju alltid valet att låta bli att skaffa barn…

  10. Till Anna och Jebu:
    Klart det finns enstaka fall där det går att lösa på olika sätt. Jag har heller aldrig påstått att kvotering är optimalt för alla, jag menar att det i ett större perspektiv är betydligt bättre än som det är nu, förstår ni skillnaden?

    Men jag har en ärligt ställd fråga till er; tror ni att ni hade gjort på samma sätt om förhållandena/rollerna var omvända?

  11. Till Strutsman:

    Från Svd,http://www.svd.se/nyheter/inrikes/s-vill-ha-delad-foraldraledighet_1638837.svd:

    ”Visserligen tar fler män pappaledigt, men det är fortfarande kvinnorna som är hemma längst. Med nuvarande takt dröjer det 211 år innan uttaget blir jämställt, enligt TCO:s index för 2007.”

    Nu kanske siffrorna har förändrats sen 2007, men jag tror nog budskapet framgår. Även om det bara skulle ta 100 år till så är det alldeles för lång tid, ja, och det är en värdering jag gör, med tanke på vilka långtgående konsekvenser dessa förhållanden får för hela samhället.

  12. Nej tack till att staten skall bestämma mer över mitt liv. Klarar jag så bra själv!!

    Det är det allt handlar om i ett fritt land. Att kunna välja själv.
    Om du vill sätta dig i ett fack pga ditt kön är det upp till dig. Att kvinnor blir behandlade annorlunda i samhället beror knappast på att ingen tvingar män att ta ut pappadagar. Kvinnor måste stå upp för sig själva.

    Och att säga att man skall skita i att skaffa barn är bra magstarkt. Särskilt när du inte har en aning om hur andra lever och varför dem gör dem val dem gör!!!!!!!!!!

  13. Linda: Fritt land. Välja själv. Så brukar det minsann inte låta när arbetslösa eller sjuka ska tvingas till olika åtgärder. Eller när vi minsann ska ta vilket jobb som helst för vilken lön som helst.

    Men så fort män ges en möjlighet att stanna hemma i ett halvår, och jag vill faktiskt kalla det en alltför ofta förbisedd möjlighet, då plötsligt så är det så hemskt, varför?

    Och nej, jag har aldrig sagt att man skall skita i att skaffa barn, jag har sagt att man har valet att låta bli, om det nu är så hemskt att jämställt ta hand om sitt barn.

  14. Egennyttan visar upp sitt fula tryne i form av ”Jose fin”. Du framställer det som om det är av solidaritet, eller som du uttrycker det, ”ett större perspektiv”, som du förordar kvotering, men det är alltså för att förbättra DINA möjligheter som du vill offra vårt fria val, trots att vi, en majoritet, är mot kvotering. Snacka om narcissist. Sedan har du fått ett och annat om bakfoten – igen. Det är inte genom revolution, tvång och konfrontation vi förändrar attityder och världen, utan genom tolerans och dialog. Sedan att inte du begriper vad som är ”fasligt med att tvingas”, visar verkligen på en djupt bristande empatisk förmåga. Men denna intolerans och själcentrering är ju utmärkande din sort. Klart att det är OK att tvinga folk om det leder till att du får en mikroskopiskt förhöjd sannolikhet att få jobb. Men du har fel här igen. Om vi inte förändrar samhället i grunden (attityder och värderingar) så kommer diskrimineringen, i vad mån den nu existerar, bara att drabba kvinnor och män utan barn på samma sätt, och guýnna oss andra, vi som har barn eller de som man tror är för unga. Men som sagt så länge det gynnar er så är ni beredda att ta till vilka medel som helst, tom lagstiftning.

  15. Jebu: Du har helt missuppfattat mig. Det handlar inte om mig, det handlar om alla män, kvinnor, barn i hela samhället. Annars skulle jag aldrig bemöda mig om att skriva ett blogginlägg om det.

  16. Och sedan som svar på din ”oärliga” fråga. Ja jag förstår skillnaden. Det ”större perspektivet” är din snödda vinning. Om DU får det bättre är ALLT bättre, även om det är sämre för oss andra. Man kan kanske inte kalla det du skriver för ren lögn men det är i alla fall hyckleri och skenheligt, skamligt. Och för att svara på din ärliga fråga så är den rent hypotetiskt men allt annat lika så ja. Den ekonomiska verkligheten ser sådan ut att den som tjänar minst får vara hemma mest. Om du sedan lägger till att många kvinnor faktisk ammar sina barn mer än 6 månader och plussar på med deras egen vilja att vara hemma ett år, eller mer, så har du de huvudsakliga förklaringarna till varför det ser ut som det gör här i Sverige.

  17. Men Jebu…har du läst mitt blogginlägg? Jag ger ju förslag på hur frågan ska lösas så att kvotering inte slår ekonomiskt mot barnfamiljerna. Tvärtom är jag för en bättre ekonomi för föräldralediga och generösare ersättningar.

    Och resten är ju bara dravel, faktiskt. Exakt vad är det som är så kontroversiellt eller provocerande i att förklara att människors handlingar påverkar varandra i ett samhälle? Håller du inte med, eller vad är problemet?

    Det här att det skulle vara för egen vinnings skull är inte heller riktigt sant. Jag tjänar mer än min sambo så för oss skulle förmodligen kvotering (utan mina förslag på utjämning) vara till vår ekonomiska nackdel. Nu skulle vi ju förvisso dela lika ändå, av egen fri vilja om vi fick barn.

  18. Josefin detta är lögn. Handlade det om ”alla män, kvinnor och barn” så skulle du acceptera och respektera vår önskan om att dela ledigheten på det sätt som vi tycker är bäst för våra partner och barn. Hur kan du påstå att det för alla män kvinnor och barn är bäst att mamma stannar hemma 6 månader och pappa 6 månader ? Har du ens haft ett barn ? Vissa kvinnor vill tex. amma sina barn långt över 6 månader av hälsoskäl. Skall de tvingas till jobbet med ångest över att de inte gjort allt för att förhindra allergi hos sina barn, och så får barnet allergi och astma. Undrar hur den mamman känner sig. – Tja det kan ju inte vara optimalt för alla, eller hur ? Den genomsnittliga människan är unik. Han bor inte i en genomsnittstvåa, har inte medelinkomst och 1,92 barn varav 50,4 %av dessa 1,92 barn är en tjej. Kvoterad föräldraledighet är som att få två kostymer, en för stor och en för liten. Vårt fria val inskränker inte på någonting, inte ens hos dig vad det verkar. Varför får vi inte ha det ifred ??

  19. Jag blir rätt sur när du drar ”män” över en kam. Jag är jäkligt less på att omvärlden hela tiden antar att det är min fru som har huvudansvaret för vårt barn. Reklamen kommer till henne. Dagis ringer alltid först till henne.

    Har du tittat i någon ”föräldrar-och-barn”-tidning på sistone? Hur mycket av den vände sig till pappor? Och var det övervägande kvinnlig eller manlig redaktion på tidningen?

    Och vet du vad? Ditt blogginlägg gör inget annat än att cementera samma förlegade syn på pappor som ”slappa jävla män”. Det är mer än lite oförskämt.

  20. Leif: Det är ju just det (att allt kring barn riktar sig till kvinnor på det sätt som du beskriver) som jag anser vara fel. Rubriken på inlägget är medvetet provokativ, det erkänner jag. Men det är inte jag som låter bli att ta ut mina föräldradagar, det är män, kanske inte just du, men många män gör inte det. Det är dessa jag riktar mig mot.

  21. Ok Josefin förklara gärna hur det är att vara emot jämställdhet att låta varje familj välja själva vad som passar dem. jag förstår inte det.
    Jag har tagit alla dagar i stort sett när det gäller mina barn. Inte för att min man inte velat utan för att jag helt enkelt inte haft ett jobb tyvärr av olika orsaker. Så varför skulle han gå hemma med 80 % av sin lön och jag med noll. Förklara det om du kan. Och nej kör inte med A-kasse snack eller nåt sånt för dem dagarna kan ta slut eller så har man inte hunnit jobba upp sig till att få några. Ja listan kan göras lång. Vilket som så är kvotering tvång vilket går emot demokrati och gör det till diktatur. Släpp igenom en sån sak som kommer fler var så säker!!

  22. Jag tycker det är tröttsamt att läsa sådana här inlägg. Jag förstår att du väljer en provokativ rubrik, men bara så du vet kan en sådan rubirk förarga även sådan pappor som verkligen tar ut föräldraledighet.

    Jag håller med Leif. Jag har läst en hel del tidningar och är ibland inne på den tragiska siten alltombarn. 90 % riktat till mamman 10 % riktat till pappan. Givande.

    Du tycker att kvotering av föräldraförsäkringen är rätt för att du ”drabbas” av de val som familjer gör idag.

    Själv är jag emot en kvotering för att det finns så oerhört många familjer med mängder av olika livssituationer som kräver ett dynamiskt system. Sålunda skulle en 50/50 delning bli helt absurd för många. Ett stelbent politiskt system som ser bra ut på papperet men inte fungerar för oss som lever i verkligheten. Och som jag tjatat om miljoner gånger. Antalet uttagna föräldradagar behöver på intet sätt spegla den reella ledigheten med barnet.

  23. Linda: Naturligtvis ska du inte gå hemma med noll kronor. Frågar du mig ang A-kassan så ska den va mycket generösare, aldrig ta slut och inte ha långa kvalificeringsperioder. Ett införande av kvotering måste ske tillsammans med att andra system kring det också reformeras så att sådana situationer inte behöver uppstå.

  24. Den förvånade pappan: Jag ber om ursäkt om du eller någon annan pappa tar ut halva föräldraledigheten och tar illa vid dig.

  25. Josefin

    ”A-kassan ska aldrig ta slut”

    Lysande förslag,jobba ett halvår och sedan stämpla resten av livet….

  26. Josefin:
    Detta är ett typiskt fall där du bör göra som du vill och låta alla andra också göra som dom vill. Det finns ingen anledning att tala om för andra hur dom ska göra.

    Angånde källor:
    http://www.dn.se/polopoly_fs/1.1030454.1264022759!pappalediggraf.swf
    Man behöver inte vara professor i matematisk statistik för att avgöra att det är en ganska dramatisk och snabb utveckling. Den artikeln som du hänvisar till interpolerar den långsamma utvecklingen mellan 2006 och 2007 till 50%, och då tar det naturligtvis en väldigt lång tid. Människor som ljuger med statistik förtjänar ingen respekt; det är helt enkelt ohederligt och omoraliskt av den som sitter på informationen förvrider denna och för allmänheten bakom ljuset.

    Men jag än en gång påpeka att vi inte vet vad målet är. Ska man verkligen ta ut lika mycket tid? När folk får bestämma helt fritt så kanske fortfarande majoriteten tas ut av kvinnor. Så vill i princip alla jag känner ha det, inklusive jag själv. T.o.m. tjejer som tidigare uttalat sig för kvotering vill ibland ta 2/3 själva när det väl kommer kring. Kanske ser viljorna annorlunda ut i nästa generation? Men det finns ingen anledning att skynda på saker mer än människor vill. Satsa på att riva hinder istället för att bygga upp nya. Frihet är viktigt för människor; när ska ni fatta det?!

  27. Nej, jag tar inte ut halva föräldraledigheten. Jag är ledig 10 månader och barnets mamma är ledig 11 månader. Men jag tar ut 70 % av föräldradagarna och mamman således 30 %. DÄr har du ytterligare en anledning till att jag skarpt ogillar kvotering eftesom det skulle vara negativt för våra möjligheter att dela (relativt lika) och dessutom låta barnet vara hemma länge.

    Och off topic. Att a-kassan aldrig ska ta slut låter ju lysnade, då kan man rulla tummarna och leva på andra i all evighet. Kanonbra. Verkligen. Eller också helt förödande för landet.

  28. Jag och min fru har tagit ut ungefär lika många ersättningsdagar, men jag har bara varit hemma två tredjedelar så länge som hon – hon har tagit fler dagar utan ersättning än jag. Är det fortfarande OK?

    Å andra sidan hämtar jag på dagis tre dagar i veckan, och hon bara två. Det kanske vi också behöver kvotera?

  29. Josefin, hur anser ni att den ”mycket generösare A-kassan som aldrig tar slut” ska finansieras? Det var något mer som skulle höjas också, taket för SGI i föräldrapenningen va? *nyfiken*

    Fina idéer, men ack så naivt!

    Och ja, för att besvara din fråga, så tror jag att rollerna varit ombytta ifall det var jag som fått möjlighet att tillfälligt jobba utomlands, men det kan man ju förstås aldrig veta. Poängen är dock den att VI ska SJÄLVA få bestämma över och planera vårt liv.

  30. På tal om ingenting… Gissa var jag hittade följande citat ???

    ”Vår kamp syftar till att människorna själva ska kunna få avgöra hur de vill forma sina liv utan att klassamhälle och förtryck sätter ramarna. Detta kan vara nog så viktigt att påpeka eftersom inte minst det som kallas “vänster” ofta har trott sig sitta inne med svaret på allt som rör det mänskliga livet och hur det bör levas.”

    Tips ! Skrivet av loaderrorready .

    Jag tycker du skall lyssna på dina mer insiktsfulla kollegor och låta det ovan skrivna gälla som en överordnad princip även för er familjepolitik. Den egoistiska -begränsningen av DINA val- som du skriver om i inlägget ovan, men inte sedan vill kännas vid, måste underordnas denna viktiga princip om att människor själva skall få bestämma och att förtryckande ”klassamhälle”, även inkluderar den klåfingriga och besuttna politiska klassen som ständigt vill pådyvla oss vanliga människor sina tveksamma ideal. Att du skulle värna om alla och villigt erkänner att kvotering inte är optimalt för alla, är rent nonsens. Bästa sättet att värna om ”alla”, som du skriver, är att låta ”alla” bestämma själva. Försök dra den korrekta slutsatsen av alla kommentarer här inne. Eller är det så att du tycker att vi inte är mogna att fatta de beslut som är bäst för oss själva och bör omyndigförklaras? Är det för att vi är mindre begåvade, som barn, som inte alltid inser sitt eget bästa, som du driver kvotering ?

    Jag upprepar: vår valfrihet kostar inte er något, ni kan välja ert upplägg själva och dela 50-50, om millimeterrättvisa nu är viktigare för er än praktiska detaljer. Men ni ”slappa, jävla” debattörer (för att parfrasera ditt inlägg) som inte orkar sätta er in våra livsvillkor (om inkomster, arbetssituation, sparad semester, SGI eller avsaknad av densamma, heltider, deltider, studier etc. etc.) och som ”skiter” i våra barn och familjer, kom inte dragande med några ”kassa” förslag om att sälja ut vår valfrihet för en ”princip” för precis som din kollega skriver ni sitter ”inte inne med svaret på allt som rör det mänskliga livet och hur det bör levas”.

  31. Jag anser mig att ha argumenterat redan varför det inte är så enkelt att alla bara kan bestämma själva och att vi i ett samhälle påverkar varandra samt att samhällsstrukturer påverkar människors val. Vi lever inte isolerade på varsin ö, vi samverkar och påverkar varandra hela tiden. Läs mina tidigare svar. Jag kommer nödvändigtvis inte svara på alla nya kommentarer pga tidsbrist.

    Den diskusison som jag försöker föra behandlar samhället ur ett vidare perspektiv. Det är lätt att skriva ”men det stämmer ju inte, för jag har det såhär”. Det är svårt när ni diskuterar enskilda fall och jag diskuterar ur ett samhällsperspektiv. Ni må bli förbannade av detta, men försök i alla fall förstå vad jag menar.

  32. Till Jebu:
    Generellt sett så anser jag att loaderrorready har rätt. Problemet är att nuvarande system med föräldraförsäkringen faktiskt skapar ojämställdhet. Att säga att vi inte sitter inne med alla svar som loader är ödmjukt, men samtidigt anser vi såklart att vi har bra svar på vissa frågor.

    Sen skulle jag vilja fråga dig om du också anser att A-kassa och liknande ska delas av en familj eller om det ska fortsätta vara individuellt. Om jag skrev att jag tycker det är skit att inte jag kan få överta min sambos A-kassa för att han vill plugga men jag inte har någon inkomst, så hade ni tyckt jag var knäpp. I de fallen är det ingen som tycker det är förtryck att det beräknas individuellt.

    Ang att jag skulle vara egoist. Är det inte tvärtom? Du som tycker att du ska få göra som du vill OAVSETT hur det påverkar andra?

  33. Josefin.

    Har haft 2 fruar och 2 barn med respektive. Fick næstan slåss mot bægge før att få vara hemma.
    Kanske ær det så att kvinnor ”vill” vara hemma. Kan ju tillægga att de månaderna jag var hemma med barnen var den bæsta ferien jag haft.

    Mikael

  34. ”Problemet är att nuvarande system med föräldraförsäkringen faktiskt skapar ojämställdhet.”

    Öhh…nä. Dagens system ser ut såhär: 60 dagar till mamman, 60 dagar till pappan och resterande 360 dagarna får man dela hur som helst. Dagens system är alltså helt rättvist, det finns faktiskt inte något alls i dagens system som främjar ojämt uttag. Att påstå något sådant är att ljuga.

    Däremot tillämpas dagens system inte optimalt. Alltså familjer delar inte så lika som man hade kunnat hoppas. Men det är en helt annan sak. Det kan finnas många anledningar till det och dessa anledningar bör utredas och eventuellt åtgärdas. Men att inskränka ALLA familjers rättighet att själva välja hur de ska dela upp ledigheten är helt fel eftersom det skulle slå fel på väldigt många platser. Ett fritt system (som dagens) där alla kan välja som de själva vill är inte fel.

  35. Och man bör (återigen) påpeka att antalet uttagna ersättningsdagar är en annan sak än antalet hemmadagar. Många – kanske de flesta – tar inte ut ersättning för alla dagar de är föräldralediga, och det läggs ner väldigt mycket tankemöda på hur man fördelar sina ersättningsdagar optimalt.

  36. Josefin:
    Det har kommit fram väldigt mycket goda argument mot kvotering av föräldraföräkringen. Jag vill lägga till ytterligare ett:
    Diskussionen handlar ju bara om barnets första 15-16 månader. Varför måste ”rättvis fördelning” av arbetet med att ha barn ske under denna första tid. Ett barn är ju ett barn fram till tonåren, och föräldraansvaret sitter kvar fram tills barnet blir myndigt. Kan man inte lika gärna få bestämma att mamman tar hela föräldrapenningen, och när kvinnan börjar jobba igen så sköter mannen t.ex. all lämning på dagis i 5 år och går ner till 80% arbetstid för att kunna spendera mer tid med sitt/sina barn.

    Det finns olika sätt att leva sina liv på och det finns ingen anledning att lägga sig i i detalj hur olika familjer väljer att prioritera. Och varför måste man dela exakt lika på precis allting för att vara jämställda? Det är ju faktiskt ofta bättre att man specialiserar sig på olika uppgifter och försöker fördela dessa rättvist istället.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s