Andreas Malm i Lund: ‘Ta Tahrir till fabrikerna!’

Sextio personer besökte det möte på Smålands Nation som Socialistiska Partiet i Lund arrangerade idag, för att lära sig mer om och diskutera det uppror som nu spridits till i stort sett varje hörn av arabvärlden. Nihal Ragab från Egyptens huvudstad Kairo inledde med att beskriva händelseutvecklingen i hennes land under de senaste dramatiska veckorna.

Därefter tog Andreas Malm från Socialistiska Partiet till orda och gav en historisk tillbakablick av det egyptiska samhällets politiska nutidshistoria från den arabiska nationalismen under Nasser, till vändningen mot de nyliberala reformer – med stöd från Väst i allmänhet och IMF och Världsbanken i synnerhet – som majoriteten av folket nu fått nog av. Han konstaterade hur de 100-tusentals demokratikämpar på Tahrirtorget osekteristiskt lyckades ena sig kring ett konkret mål: störtandet av diktatorn Mubarak. Det var tack vare avsaknaden av ett ledarskap som denna väldiga mobilisering kunde äga rum, men samtidigt är denna brist på en gemensam organisation och nationell samordning det som idag är rörelsens svaghet. Mubaraks diktatur har genom åren lyckats krossa i stort sett all självständig politisk organisering och vänstern är idag nästan obefintlig – så när som på gruppen Revolutionära Socialister (en trotskistisk organisation). Därför tvingades folket mer eller mindre att förlita sig på militären, och med detta följer självfallet stora risker.

Samtidigt var det arbetarklassen i Egypten som fick diktatorn på fall. Det var de omfattande strejkerna inom mängder av olika sektorer som med sin kraft gjorde det tydligt för militären att de var tvungna att släppa sin hand från diktatorn.

För att verkligen genomföra en demokratisk omvandling av det egyptiska samhället och återta kontrollen från inhemska kapitalister och förverkliga folkets krav på sociala reformer krävs nu att revolutionen blir permanent, menade han. Dvs att ‘Tahrir tas till fabrikerna’ (Tahrirtorget var den plats som kom att bli navet i störtandet av Mubarak), och där skapa nya demokratiska organ för arbetarnas självorganisering och maktutövning. På så sätt kan det maktvakuum vi nu ser ersättas av det arbetande folkets egna politiska- och sociala intressen och beslut.

Röda Malmö: Stort intresse för arabiska revolutionen
Biology & Politics: Andreas Malm om den permanenta revolutionen i Nordafrika
Caligula: Sol, vind och kaffe – en glad revolutionär söndagsblogg

SvD SvD2 SvD3 DN DN2 DN3 AB GP Exp VG HD D SkD

Advertisements

4 reaktioner på ”Andreas Malm i Lund: ‘Ta Tahrir till fabrikerna!’

  1. Det finns en samling människor som i alla år har påtalat bristen på demokrati i mellanöstern och det är vi Israelvänner. Ingen har lyssnat, allt har varit Israels fel. Men så vaknar ni plötsligt. Frågan är om ni fortfarande ger all skuld till Israel, mellanösterna enda demokrati, med 1.5 milj arabiska inv? Måtte vi få se demokrati och inte islamisk teokrati för då är fredsdrömmen körd för alltid!

  2. Vad hittar du nu på? Vadå ‘vaknar plötsligt till liv’? Vi socialister har alltid kritiserat diktaturer och övergrepp. Nämnde Andreas Malm har exempelvis skrivit två böcker om Iran och förtrycket där. I vår press (som du uppenbarligen inte läser) har genom åren diktaturerna kritiserats, och våra kamrater i länderna kämpat underjordiskt mot dem. Vad gäller Israel så är detta bland det värsta som kunnat hända för den israeliska stat som länge förlitat sig på Mubaraks svansande efter USA och svek mot Palestina. Israel har inte velat se Mubarak avsättas och har på inga sätt eller vis stött demokratikampen.

    Jag bara hoppas att även den Israeliska arbetarklassen sveps med av denna våg av intifador och rensar ut sitt lands religiösa tomtar och konservativa högerspöken.

    http://www.aljazeera.com/news/articles/39/Mubaraks-planning-exile-to-Tel-Aviv.html
    http://mobil.hd.se/kultur/2011/02/07/israel-mubaraks-sista-van/
    http://www.sydsvenskan.se/varlden/article1381634/Trettio-ar-med-Mubarak.html

  3. Slusvar. Du har rätt i att det KAN vara det värsta som kunde hända, jag nämde det i min text: en revolution som slutar som den i Iran med islamisk teokrati. Egypten och Jordanien slöt trots allt fred med Israel, en fred som hållit hittills. För alla människor i hela mellanöstern hoppas jag på en lyckosam, demokratisk revolution. Ta det inte personligt, min kritik riktar sig till alla dem som vägrar att erkänna Israels rätt att existera och försvara sitt folk. Palestina du nämner finns inte än, men kanske i en framtid.

  4. Jag spelade in stora delar av det här idag men det blev en ganska dålig inspelning, dessutom har jag ingen sladd så jag kan få över det till datorn. Hursom så var det ett bra föredrag.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s