Om bara de döda kunde tala…

reingeldt

Här är en kamrats reaktion på Sjöstedts tal om Reinfeldt i riksdagen igår.
Talet kan ni se här: Sjöstedts politiska respekt för Reinfeldt

”Är jag krass om jag tycker att det här är vidrigt? På något vis antar jag att jag tycker att man inte kan stå och skrika revolution i ansiktet på motståndare hela tiden. Men att likt någon sorts jävla vasall till en storkung lovsjunga och ge tribut som vi här ser Sjöstedt göra under Reinfeldts ”avtackning” går mig på nerverna.
Jag har liberala vänner och jag tror på att samtala med dem och försöka förstå hur de tänker men varför ska vi hymla med vårat politiska fiendskap? Att Sjöstedt och Reinfeldt kan ha någon sorts personlig respekt för varandra kan de väl få ha men varför ska den basuneras ut i riksdagen? Vad skickar det för signaler? Och det Sjöstedt kallar sin politiska respekt för karln: Vad är det här för jävla uppfattning om att Reinfeldt i sin skinande rustning vågat stå upp mot draken Åkesson? Att helt och hållet massakrera den sociala säkerheten och sedan ”ta ansvar” för dess högerpopulistiska resultat genom att nöja sig med att säga att rasism är dumt är inte att ”aldrig backa ner” snarare att stå och se på. Grima Ormtunga är kanske en mer passande liknelse än riddare, för att hålla oss i sagans värld.
Samtidigt uttrycker sig ärkesvinet Åkesson mycket mer återhållsamt och nöjer sig med att säga att Reinfeldt är en bra retoriker. Hur ska man bygga ett trovärdigt, solidariskt alternativ till högerpopulismens framfart när vänstern går bugande genom maktens korridorer?”

Att stå där och hylla en människa som fått människor att ta sina egna liv för att de hamnat i sån djup personlig- och ekonomisk misär att de inte ser någon annan utväg. Jag orkar inte ens ranta om det här. Om bara de döda kunde tala…

Mats Eriksson dog efter tiden i Fas 3
”– Om jag dör måste du säga att försäkringskassan och regeringen tog livet av mig”