Vem behöver läkemedel?

Ctrl Alt Del

Nedläggningen av Astra Zeneca i Lund visar med stor tydlighet hur det ekonomiska system som mänskligheten i 200 år levt i inte är ett system som har sitt fokus människan. Vilket annan bransch än just läkemedelsforskningen hade tydligare kunnat visa på detta? En verksamhet som för mänskligheten är livsnödvändig, men för kapitalismen bara nödvändig om den ger tillräckligt hög avkastning på satsat kapital.

Som Röda Lund skrev häromdagen gjorde läkemedelskoncernen en vinst på drygt 15 miljarder kronor på bara ett kvartal förra året. Det är ett tusen semesterresor ut i rymden, eller 75 000 elbilar. Det är drygt 4 miljarder mer än vad regeringen detta år ger kommunerna i stöd för krisens kostnader.

Så vad är problemet, vänner? Varför är det så här? Jo, det är så här därför att vi tillåter det att vara så här. Vi tillåter kapitalister och chefer köra med oss. Trots att det är vi som skapar deras förmögenheter. Trots att det är vi som alltid ska betala när de inte längre finner det lönsamt att suga ut oss på vårt arbete. Ingenstans finns den samhälleliga aspekten. Att det är bra för samhället att forska fram och producera medicin. För kapitalisterna är det profiten som gäller. Den profit som vi skapar med den utbildning som vi kämpat oss till och som vi med skatten betalat så att företagen kan göra profit. För det är inte företagen som betalar socialbidragen på sommaren till studenterna. Som bygger våra universitet och ger oss bidrag att plugga. Det är inte heller företagen som står med servicen när vägar behöver snöröjas när vi behöver ta bussen till jobbet. Det är vi. Ändå så är det alltid dom som ska gå vinnande ur spelet.

Ärligt talat: Vi behöver inte företagen. Det enda vi behöver är verksamheten. Det producerade. Utan oss stannar Sverige. Utan oss får inte kapitalisterna sina hem städade, lyxbilar producerade och servade, eller utbildning för deras barn. Det är långt kvar innan arbetarsverige kommit till den insikt som krävs. Det är en lång väg att återigen bygga upp självförtroendet och klassmedvetandet och kraften att bestämma över våra egna liv 24 timmar om dygnet, och inte 16 timmar som det är idag. Till den dagen får arbetarsverige fortsätta sin självspäkning. Vi socialister har iaf tagit ställning redan. Vi vet att det här samhället är dödsdömt. Frågan är hur många som ska dö och lida innan vi gör oss av med skiten. Vi klarar oss själva, utan er som lever och berikar er på vårt arbete. Men först måste vi våga säga det högt och till varandra. Yes, we can.

Ta del av den socialistiska ekonomiska debatten i Sverige. Alternativet till kapitalismen:

Sten Ljunggren: Planekonomin är en återvändsgränd!
Jörgen Hassler: Marknaden, varan och människans frihet
W Paul Cockshott & Allin Cottrell: För ett genomskinligt produktionssätt
Tomas Widén: Ska vi befria marknaden?
Sten Ljunggren: Marx sade inget om marknaden
Tomas Widén: Vilket politiskt program, Sten?
Daniel Ankarloo: Marknad och kapital – omaka par?
Sten Ljunggren: Socialismen kräver marknader
Tomas Widén: Är vi överens om grunden, Sten Ljunggren?
Daniel Ankarloo: Inga seriösa argument, Sten Ljunggren!
Sten Ljunggren: Jo, men visst, Widén!
Sten Ljunggren: Inte min marxism, Ankarloo!
Daniel Ankarloo: Vad synd, Ljunggren!
Dick Forslund: Ingen behöver bry sig om färgen på min cykel
Benny Åsman: Varför inte demokratisk planekonomi?

Svensson: Avregleringen av apoteken – sämre tillgång på medicin

Intressant Läs även andra bloggares åsikter om , , , ,