En hemsk jul i Trollhättan!

Uttalande från Socialistiska partiet:

Några dagar innan jul meddelar ägarna i General Motors att de lägger ner SAAB. Några dagar senare spekuleras det åter om en eventuell köpare. I bägge fallen avgörs människors öden av höga herrar långt borta. Det är hemskt att folk får behandlas på detta sätt.

En nedläggning är ett dråpslag mot de anställda, deras familjer och hela bygden. Men Maud Olofsson och resten av regeringen fortsätter att titta på. Enligt deras sätt att tänka finns det inget man kan göra. Företag kan bara drivas av privata intressen och det som inte är lönsamt på en marknad måste bort.

Klicka och låt dig inspireras!

Men finns det inte andra sätt att se på saken? Jo vi socialister tror det.

Förutom att kostnaderna för samhället nu kommer bli enorma bara för att lägga ner så förstör man vid en nedläggning också ett enormt värde, nämligen det värde som utgörs av all samlad kunskap och yrkesskicklighet hos SAAB:s alla anställda. Istället för uppgivenhet inför detta vansinne borde produktionen socialiseras och ställas om. Socialisering kan vara ett första steg att rädda jobben – glöm inte att kostnaderna ändå bärs av samhället, inte av ägarna. För självklart måste staten garantera jobben. Men en socialisering skulle också kunna vara en möjlighet för att ställa om produktionen. Bensinbilen måste ändå med all kunskap om klimatkrisen och oljans slut bli en parentes.

Istället behövs offensiva satsningar för klimatomställning av fordonsproduktionen, satsningar på kollektivtrafik, förnyelsebar energi o s v. Detta kräver naturligtvis fortbildning och skolning. Det kräver också samverkan med forskare och med miljörörelsens olika delar. Men framförallt kräver det här och nu en arbetar- och fackföreningsrörelse som inte står uppgiven inför kapitalismens vansinniga slöseri med mänskliga resurser.

Staten måste garantera jobben!
Socialisera SAAB under de anställdas kontroll!
Ställ om produktionen för klimatsmarta lösningar!

Socialistiska partiet 20 december 2009


Bruce Springsteen – My Hometown

GP1, 2, 3, 4, 5, SVD1, 2, 3, DN1, 2, 3, 4, 5, GT1, 2, 3, AB1, 2, 3, 4, 5

Det är kapitalismen, pucko!

Klicka för Moore om kapitalismen

På ett nästan övertydligt sätt vävs nu kapitalismens ekonomiska kris och dess klimatkris samman. Samtidigt som klimattoppmötet slutar i dunderfiasko beslutar tretton GM-ledare att västra Götaland ska utsättas för arbetslöshetschock när Saab läggs ner.

För varje förnuftig människa borde det stå klart att krisen inom industrin bör lösas med omställning till produktion av miljövänliga fordon och produktion av andra för klimatkrisens lösning nödvändiga produkter.

Men det kapitalistiska systemet går inte efter förnuft eller miljöhänsyn utan utifrån vad som nu kan säljas på kort sikt med vinst. Det finns, i både i-länder och tredje världen, en växande köpstark över och medelklass som efterfrågar miljödestruktiva konsumtionsvaror. De olika bilföretagen satsar på att leverera dessa varor. Går det inte eftersom konkurrensen är mördande lägger man istället helt ner och ställer arbetarna inför massarbetslösheten.

Det tragiska är att även arbetarrörelsen har accepterat detta kapitalistiska system som det enda tänkbara. Varför reser inte arbetarrörelsen frågan om det är en rimlig tingens ordning att tretton direktörer i Detroit bestämmer över tusentals arbetare i Västergötland? Varför har metallfacket i bilkrisen satt sitt hopp till sportbilsföretag och nya kinesiska kapitalister så att produktionen ska fortsätta med samma inriktning, utan miljöhänsyn. Varför har inte arbetarrörelsen konfronterat Maud Olofssons skandalösa nyliberala vägran att låta staten gripa in med att mot henne ställa förslaget om samhällsövertagande och förnuftig produktion? Svaret är tyvärr att arbetarrörelsens nuvarande dominerande riktning, socialdemokratin, totalt har förlorat visionen om att ett alternativ till kapitalismen är möjligt.

Även kapitalisterna är det kapitalistiska systemets fångar. Det företag som inte maximerar profiten slås ut. Därför är det en illusion att fattigdom, arbetslöshet, miljö- och klimatkris kan lösas utan ett systemskifte.

Maud Olofsson vars ledstjärna i livet är att samhället inte får äga industrier kan bara se ett alternativ för Saab: Att ett kapitalistiskt företag presenterar en affärsplan som ger Saab vinst på kort sikt. Den verkliga lösningen är den motsatta: Samhället måste ta över och ställa om produktionen. Inom Saab finns enorma resurser i form av tekniskt kunnande, yrkeserfarenhet industriell tradition och materiella resurser. Dessa får inte kastas bort. Men de måste få en ny inriktning. Det kommer inte att ge maximal vinst på kort sikt. Men det är ju just detta som utgör de nödvändiga kostnaderna för att skapa ett hållbart och förnuftigt samhälle.

Skapandet av en stark socialistisk strömning som kan ta upp kampen för denna förändring är inte bara önskvärd. Den är idag en akut nödvändighet för vårt jordklot och mänskligheten.

Peter Widén, Socialistiska Partiet

Internationalen: Systemskifte – inte klimatskifte
Läs också SP:aren och Volvo-arbetaren Lars Henriksson i GP: Bilindustrin – en social tillgång

Svensson Röda Göinge Röda Malmö

GP, SVD, DN, GT1, 2, AB1, 2, 3, ,4, ,5, ,6,,7, ,8, ,9, ,10, ,11, DN, 1, 2 svd, 1, 2, 3, 4 gt, 1, 2 gp, 1

Världshistoriens bästa politiska filmer (Sista delen)

Vi avslutar vår serie ”Världshistoriens bästa politiska filmer” med tre riktiga tungviktare. Vi hämtar dom så klart från Sverige men också från platser som Nya Zeeland och Amazonas. Tre filmer som får representera fyra olika sociala grupper i Sverige. Det nedsupna och nedknarkade trasproletariatet, den förödmjukade arbetaren, den ”fria” medelklassen, och den arroganta överklassen. Mycket nöje!

VD

TV-pjäs av Stig Larsson. VD:n Sven (Ernst-Hugo Järegård)gör ett oanmält besök hos en av sina arbetare, Hans. Sven har som mål att få Hans flickvän Anna (Helena Bergström) i säng, och använder sitt överläge för att driva igenom planerna. Tage (Johan Rabaeus), Hans bror, och dennes flickvän dyker upp. Båda är narkotikamissbrukare och saknar hopp om livet. Ett måste! VD har allt Röda Lund vill vara: Humoristisk, sexig, allvarlig och mästerlig. Dags att ta fram tjuringen?

Lucky People Center International

Lucky People Center är en grupp filmare, musiker och konstnärer där Erik Pauser och Johan Söderberg ingår. De har tillsammans med fotografen Jan Röed filmat i ett 20-tal länder under tre år. Resultatet är ett pulserande kaleidoskop av platser, åsikter och kulturer. Vi får möta en indisk helig man, en voodooprästinna, en shaman, en konstterrorist, en japansk bankman som lättar på trycket i sitt noiseband, en före detta porrskådis som bejakar andningens sexualitet. Musiken spelar en avgörande roll i filmen och utgör den ständiga länken mellan de världar som presenteras. Den här filmen skulle kunna utses till Sveriges mest bortglömda och underskattade film. Dels har den ett direkt revolutionärt budskap, men framförallt är detta konst. En symfoni av ljud, ljus, bild, och politik. Du måste se den!

Personkrets 3:1

Mycket helvete och lite himmel bland hemlösa och utstötta karaktärer i Stockholm. Det unga heroinistparet Micke och Sanna, hallicken Heiner, psykiskt sjuka poeten Anna, känslosamme alkoholisten Sten, och den arbetslöse och försupne Bertil är några av de personligheter som får utrymme i denna TV-produktion, baserad på pjäsen med samma namn. Manus av Lars Norén. Första delen i trilogin Morire di Classe.

(Som ni kanske märkt har vi inte länk till Personkrets 3:1. Vi undrar därför om det finns någon där ute i det kalla Sverige som kan hjälpa oss med detta. Till dess får vi hålla utkik och hoppas att de visar den på SVT igen)

Hela samlingen: Världshistoriens bästa politiska filmer

Intressant ny film:
Det vita bandet
Avatar
Sin Nombre
Solisten

Skyll er själva

Joe Hill - En stolt svensk (Klicka)

I dagens riksdagsdebatt kallas regeringen ”djupt cynisk”. Detta tycker jag är helt fel, orättvist och naivt. Regeringen är inte ett dugg cynisk. Den är blå! Det är nämligen så här en borgerlig regering alltid agerat. Den vill sänka skatten och montera ner välfärden, och under tiden skiter dom i om sjuka utförsäkras.  Så har dom ju alltid gjort, det är deras uppgift att vara kapitalets politiska gren, och du som är arbetare och var så satans blåst så du röstade på packet har väl äntligen fattat vilka dessa politiker representerar. Så kom inte här och gnäll. Kom inte här och dröm dig tillbaka till ett svunnet svenskt folkhem. Det här är vad du får om du inte ser till att det blir ett rejält skifte i politiken. Och då snackar jag inte om sossarna. De är en del av samma etablissemang, och vad de har att erbjuda kunde man igår läsa om.

Under den senaste 20 års perioden har klassklyftorna i det här landet ökat drastiskt. Inte av en naturlag, inte på grund av någon gud, eller olyckliga omständigheter. Inte för att Sverige arbetar mindre eller blivit fattigare, utan för att vi har haft socialdemokratiska och borgerliga regeringar. Det är den enda anledningen. Fast egentligen inte. En anledning till finns: Du! Du som röstar på dom. Som sparkar dig själv i solar plexus. Som tillåter fackpampar och proffspolitiker köra över dig. ”It takes two to tango”, som amerikanen säger.

Förresten: Har ni tänkt på en sak? LO. Hur många utredningar om ökade klassklyftor gör dom i snitt om året? Jag tycker det känns som att de dräller in minst en om året. För ett tag sen skrev Röda Lund om en LO-rapport som sa i stort sett samma som den igår. Varför beställer LO dessa utredningar? De verkar ju ändå slänga dom rätt ner i papperskorgen. För det är inte minst fackens slapphet och fjäsk som sett till att samhället gått åt det håll vi idag ser.  Du tror väl inte att vår svenska välfärd byggdes av några tunnisar som inte sa ifrån och inte kämpade!? Som sagt: ”It takes two to tango”.

Ett LO med lite självbevarelsedrift hade för längesen gått ut i strejk mot högerpolitiken. De hade satsat sina outnyttjade strejkkassor på att sätta hårt mot hårt och mobiliserat hela rörelsen till försvar för välfärden. Men, nej. Istället beställer dom ”rapporter”, som om det skulle lösa något. Det måste vara nån slags masochism som får folk i det här landet att välja politiker och fackrepresentanter som beter sig så här. Samma folk som hade kunnat sätta stopp för vansinnet, om de bara hade slutat upp med att gnälla i det tysta och istället börjat ställa lite krav och ta saker och ting i egna händer.

Tidigare på Röda Lund:Borgarna snor våra pengar! och Klass mot klass – 3A mot 3B

Svensson Röda Malmö Röda Göinge Kildén&Åsman Jinge

Världshistoriens bästa politiska filmer (Dokumentärt)

The Corporation
En film i dokumentär stil som studerar storföretagens handlingar och roll i världen ur en kritisk synvinkel. Genom intervjuer och fallstudier presenteras en djupt gående studie av hur storföretagen egentligen agerar. Bl a Naomi Klein, Noam Chomsky och Michael Moore medverkar.

Ett anständigt liv
Det har flutit mycket vatten under broarna sen vi för 10 år sedan fick möta Kenta och Stoffe i ”Dom kallar oss mods”, och väldigt dramatiska saker skulle visa sig ske under inspelningen av den här filmen. Det är den bästa filmen i trilogin, men missa inte den första – eller den sista (Det sociala arvet)!

Sicko
En humoristisk dokumentär som inte handlar om de 50 miljoner människorna i USA som inte har tillgång till sjukvårdsförsäkring, utan om de 250 miljoner som har det.

Tidigare Världshistoriens bästa politiska filmer på Röda Lund.

Om en vecka återkommer vi med den sista delen. Missa inte den!

Aktuella och intressanta nya filmer: AB SvD SDS Exp DN

Vet hut, kommunistjävel!

Om ni inte pallar läsa detta inlägget rekommenderar vi att du istället ser det här klippet: Babylonsjukan. Det tar bara 1 min och 27 sekunder.

”Hursomhelst. I början av 80-talet gick Säpo-chefen Hjälmroth upp till statsminister Olof Palme och krävde att Erik Fichtelius, Göran Elwin, Annika Hagström, Göran Rosenberg och jag själv måtte avskedas från Sveriges Television. Ty vi tillhörde en kommunistisk cell. Och det sataniska i vår journalistiska metod låg i att det inte syntes på vår journalistik att vi var en kommunistisk cell. Tvärtom, menade Hjälmroth, uppträdde den här gruppen med en långt driven förmåga att framstå som riktiga journalister. Det var nämligen typiskt kommunistisk taktik. Somliga av dessa undergrävande journalister kunde till och med överträffa riktiga journalister i sitt härmande av journalistik. Det gjorde oss extra farliga.”

Jan Guillou i tidningen Journalisten

Jag kände igen mig när jag läste ovanstående citat till morgonkaffet idag. Inte så att jag jobbat på TV eller varit journalist. Nej, det som jag reagerade på är hur saker och ting går igen. Är man kommunist så är man det och ingenting annat. Man är inte lärare, arbetslös, snickare, personlig assistent, eller studerande. Man är kommunist. Punkt. Något obehagligt och onormalt som likt forna tiders antisemitiska propaganda har en lömsk tanke bakom allt man tar sig för.  Det tycks som om det alltid varit så här. Kommunister ska frysas ut, utdefinieras, förtalas och kränkas. Idag säger man inte att vi socialister och kommunister är sända av ryssen. Idag heter det att vi är överklass, medelklass, studerande, bidragstagande, arbetslösa, lata, uppväxta i lyxvillor och gud vet vad. För inte kan det väl vara dom där som man brukar snacka med om litta allt möjligt när man är på ålderdomshemmet för att hälsa på sin gamla mor, eller brevbäraren som man brukar morsa glatt på. Inte heller kan det väl vara hon som är ditt barns lärarinna eller killen som renoverar ditt badrum.

Det finns många anledningar till att folk har en skev bild om socialister idag. Dels beror det på oss själva. Jag vet själv hur det tog ett år på mitt förra jobb innan jag började snacka politik med arbetskamraterna, och ytterliggare ett innan jag öppet sa att jag var marxist. Det var som om jag kände att jag var tvungen att förtjäna att vara socialist inför kollegorna. Väl medveten om de förutfattade meningar som finns hos en del folk. Självklart var det inget konstigt för mina arbetskamrater att jag var marxist – eller ”röd” – som de sa. Det var många av dom som var det sedan innan. Kanske inte så att de hade engagerat sig på djupet i frågan, men nog stod dom upp för välfärd, rättvisa och justa arbetsvillkor och visste vad den nya högerregeringen hade på sin agenda. Andra röstade blått, men de verkade bara tycka det var trevligt att få lite mothugg i politiska diskussioner.

SP val 2006

En annan anledning till att folk tror att vänstern flockas av ”medelklass” är att aktiva socialister ofta är relativt bildade. Så har det alltid varit. En av den tidiga arbetarrörelsens viktigaste satsningar var den på folkbildning. Tusentals studiecirklar om allt från esperanto till ekonomi startades av vårt lands socialistiska pionjärer. Än idag finns ABF – Arbetarnas Bildningsförbund – kvar som en av hörnstenarna i svensk arbetarrörelse. Denna bildning vill våra motståndare vända mot oss. Det är i grunden ett självhat eller ett klasshat. Ett resonemang som lyder: ”Riktiga arbetare är dumma i huvet. Vet din plats, dräng!”. En tradition som följt socialister sen rörelsens barndom och som lever kvar om än i något modifierad form.

Den tredje, och antagligen viktigaste anledningen, hänger ihop med den ovan. Högern, cheferna, de hatiska, de missnöjda och avundsjuka inom även vår egen klass, vill avfärda oss utan debatt. Man vill särskilja oss som ”något annat”. Någon som ”kommer utifrån”. Oavsett om det är i kampen för en fritidsgård som Romano Trajo i Lund, eller om det är en blockad av ett företag som vägrar skriva under kollektivavtal, så är det samma visa. ”Det är inresta bråkmakare”. De bor inte här, de jobbar inte här, de har aldrig betalat skatt, de har ingen talan. Det är ett urgammalt sätt för makten att sabotera kamper som vi vanliga svenskar fört. De vill splittra oss. Det är f.ö. samma splittring – samma effekt – som när SD vill få oss att vända oss mot vår irakiske granne, eller somaliske arbetskamrat. Det är samma splittring som Marx och Engels ville uppmärksamma världens arbetare på när de skrev ner det berömda slagordet ”Arbetare i alla länder – förena er!”. Man visste att arbetarsaken var förlorad om vi käbblade med varandra istället för att se till det gemensamma.

Vill ni veta vad vi socialister står för så uppmanar vi er att ta del av texterna på sidan: Vilka är vi och vad står vi för? Det är texter som försöker ge alternativ till osäkerheten och rädslan. Som bryter med hjärntvätten som kablas ut från våra TV-kanaler. Reklamen, Idol, Robinson, Ekonominyheterna, Bonde söker fru, Paradise Hotel, skvallertidningar och annan skit som naglar fast oss i soffan.

Internationalen: Min kusin självmordsbombaren

Så du säger att klasskampen är död?

”Antingen finna sig i att bli uppsagda ”på grund av arbetsbrist” eller säga upp sig och istället arbeta för det bemanningsföretag som i fortsättningen ska tillhandahålla arbetskraft till butiken i Stockholm.”
Sådana fasoner ska ingen acceptera, och det är gött att se att jobbarna på Urban Outfitters står upp för sina intressen. Tidigare i år var det arbetarna på Lagena som tog fajten. Vi länkar våra blogg-kamrater för er som vill läsa mer:

Arbetarperspektiv, Trotten, Svensson,
Andrea Doria, Kilden&Åsman, Kaj Raving

Vänsterpartiet säger det  bra:
Förbjud arbetsgivare att ersätta personal med bemanningsföretag

Skriv under namninsamlingen till stöd!

SvD SvD2 SvD3 SDS DN AB

Mona: Du är en jävla borgarbracka!

Är Mona Sahlin en borgarbracka? Den frågan har vi ställt till våra besökare och svaret är entydigt: Japp! Det är hon. Så här fördelade sig rösterna.

Ja, hon har sålt ut sig! 63% (79 votes)
Nä, men på god väg! 12% (15 votes)
Absolut inte, hon är socialist! 25% (31 votes)
Total Votes: 125

En annan mätning har gjorts och publicerades idag i media. Även den visar på svagt stöd för Mona och hennes parti. Röda Lund har sagt det förut, och vi säger det igen: Är någon förvånad? Med tanke på hur detta en gång så starka och stolta parti med arbetarhjältar som August Palm och Hinke Bergegren sakta men säkert sugits upp i det borgerliga samhällsmaskineriet så skulle det vara en jätteskräll om folk inte svek partiet.

Socialdemokraterna är inget parti för arbetare och socialister. Det är ett parti som till 100% sluter upp bakom arbetsgivarna och klassamhället. Ett parti som länge varit betydligt bättre på att administrera kapitalismen än den uttalade högern. Ett parti som totalt passiviserat svensk fackföreningsrörelse, förrått oss hyresgäster, och ger blanka fan i allt som har med utjämningspolitik eller klasskamp att göra. Sossarna är inte ens reformister.

Så vilka alternativ finns? Miljöpartiet? Ett parti som visserligen har en ofta bra miljöpolitik, men som i övrigt är ett borgerligt parti utan kopplingar till svensk arbetarrörelse. Vänsterpartiet? Ett parti som är nedlusat med medelklassens snällism och tafatthet och som aldrig skulle få för sig att göra något annat än att slicka röven på sossarna. Ett parti som i sin valplattform inte ens når upp till att återställa de tidigare högerregeringarnas nedskärningar och försämringar. Som ser val och valfläsk som viktigare än en rejäl offensiv mot hela det kapitalistiska systemet och för ett konkret socialistiskt program för att halshugga överklassens makt. Som gett upp att utmana sossar i kommuner, landsting och fackföreningar. En sekt som smäller dörren i huvet på de försök till kamp som görs – allt för att vara med vid den buffé av makt och begär som sossarna lockar med vid ett regeringsskifte. Det är dags att vakna nu, vänsterpartister! Det är dags att sluta upp med det urusla argumentet att ”Vänsterpartiet är den största kraften till vänster om sossarna”. Vem bryr sig om vem som sitter till höger eller vänster vid överklassens bord? Vem tjänar på det om inte överklassen själv som nöjt fnissar åt dessa ynkryggar som inte vågar tala ur skägget.

Ja, det är hårda ord. Och, ja, det finns bra vänsterpartister och sossar där ute. Men hur länge ska ni ta stryk? Hur länge ska ni behöva ljuga och ursäkta fjäsket inför era jobbarkompisar som undrar vad fan ni håller på med? När ska ni börja prata socialism och klasskamp igen? Och inte minst: När ska ni börja engagera er i något annat än tröttsamma valkampanjer och nämndmöten? Vi behöver ju er här ute i verkligheten.  Inte bara på 1 maj, utan alla de andra 364 dagarna. Eller är 1 maj bara ett alibi? En tradition utan mening och innehåll?

Vi socialister i Socialistiska partiet står för en helt ny politik. Den syftar inte till att buga och bocka och tacka så mycket för de små smulor som överheten sopar ner från bordsduken. Vi säger: Inte en chans i helvetet att vi sviker den svenska arbetarklassen! Vi har satt som mål att avskaffa klassamhället och fördela arbetets frukter jämlikt och rättvist. Vi vill göra detta tillsammans med alla dom som tjänar på en sådan utveckling. Ni vänsterpartister och sossar som är intresserade är välkomna i den kampen, men då får ni ta och lyfta häcken.

ps. (v): Var höll ni hus häromdagen? Var var ni när SD försökte piska upp hatet i Vellinge? Ni syntes inte till. Hade ni nått möte att gå på? ds.

Svensson Röda Göinge Kildén&Åsman

Fulmedia: AB AB2 SvD GP Expressen

Världshistoriens bästa politiska filmer (USA – Del II)

Här följer uppföljningen till Världshistoriens bästa politiska filmer (USA), som vi publicerade förra veckan. Vi vill uppmärksamma läsaren på att vi inte har med Harlan County, USA. Varför undrar ni nu? Svaret är: Vi har helt enkelt inte sett den ännu, och dessutom är det en dokumentär, och det kommer en exklusiv dokumentär-lista i framtiden. Dock ska det enligt alla rykten vara en film i klass med Matewan, och att Matewan är ett mästerverk vet ju alla som sett den.

Moderna Tider

Människa mot Maskin. Arbetarklass mot borgarklass. Charlie Chaplin gestaltar luffaren som möter det löpande bandet i fabriken. Han blir slagen och utskälld inne i fabriken där manicken som liknar en matmaskin en vacker dag gör att lunchrasten endast varar i 15 minuter. Avskedad och arbetslös slår han följe med en hemlös för att söka efter lycka och pengar. I mångt och mycket en grundcirkel i det kapitalistiska systemets utsugning av arbetaren.

Panther

Folket kallade dem hjältar, FBI kallade dem samhällets fiende nummer ett – det handlar om ”The Black Panthers” – De Svarta Pantrarna. Under 1960-talet gjorde USA:s ungdomar för första gången uppror mot det etablerade samhället. Om hur man bygger en klassrörelse och vilka metoder makten tar till när de känner sig hotade. Om ni någonsin undrat hur heroinet blev populärt i USA – se då filmen. Om ni någonsin undrat hur man som aktiv socialist kan agera i sitt bostadsområde – se då filmen.

Livet är underbart

George Bailey har alltid försökt göra det rätta men tror nu han att han misslyckats och försöker därför ta sitt liv. Gud skickar då en ängel till jorden för att övertyga Bailey om att han trots allt har mycket att leva för. Om att kämpa för familj, vänner och samhälle mot rikingarnas fula trix. Lite amerikanskt puttenuttigt, men likförbaskat en suverän matiné om överklassen och deras skitsystem. Gjuten att glo på en regnig dag tillsammans med dom man älskar. Brukar gå på TV kring jul.

Matewan

Kolgruvearbetare i Mingo County, West Virginia, försöker 1920 bilda en fackförening men blir hela tiden motarbetade av företaget och deras hantlangare. There is power in a union! Se den! Gör det!

*Bubblare: Robocop 3, V för Vendetta, Boyz n da hood, Into the Wild.

Tidigare ur serien Världshistoriens bästa politiska filmer

Recensioner av nya Stieg Larsson-filmen: AB GP