Det finns en sida som heter Röda Kartan och som visar var och varför småfolket i det här landet kämpat eller var det exempelvis finns ett juste bokcafé med socialistisk litteratur. En trevlig och bildande gärning av de som ligger bakom sidan. För mig finns det särskilt en händelse som jag är alldeles speciellt bekant med. Det är den massaker på skånska bönder som den nye tronföljaren Jean Baptiste Berndadotte var ansvarig för (nåt att tänka på för alla skånska rojalister där ute, kanske). Dels är jag född i Svedala kommun, som Klågerup tillhör, och dels har jag säkert 1 000 gånger passerat platsen när jag suttit på buss 165 mellan Svedala och Lund. Det är också här man hoppar av om man vill gå till ex. Vismarlöv och njuta av det skånska landskapet. Vänta dock helst till sommaren med detta. Gå gärna in på kartan för att läsa om fler händelser. Det här är vad som hände i Klågerup anno 1811:
Det skånska bondeupproret (1811)
Skånes bönder och fattigfolk behövdes i jordbruket och var trötta på att arbetsföra män hamnade i armén istället för ute på åkrarna. Dessutom var bönderna förbannade på att överheten och den lokala adeln behandlade bönderna illa.
Vid Hyby söder om Klågerup samlades omkring 1.500 upproriska, beväpnade med högafflar, slagor och andra handredskap och ett fåtal skjutvapen. Därifrån tågade man till Klågerup, där alla skulle mötas den 15 juni. Dagen innan ankom greve Hampus Mörner från Malmö med 40 husarer jämte 100 man infanteri och två trepundiga kanoner. En stor del av bondehopen tog då till flykten, men omkring 800 vägrade att ge sig och förskansade sig i ladugården. Den 15:e fick greve Mörner förstärkning med Månstorps husarregemente. Sedan kanonerna skjutit sönder portarna, var det fritt fram för militären att skjuta och hugga ned alla som de kom åt. De som flydde och upphanns av husarerna slogs eller höggs ihjäl utan pardon. Hur många offer denna slakt krävde vet man inte med säkerhet, men de officiella siffrorna angav 30 dödade, 60 sårade och 395 infångade. Ingen militär dödades. Antalet dödade var dock mycket större, förmodligen ett hundratal. Under natten bortförde nämligen anhöriga och vänner många av liken av fruktan för att de ej skulle bli lagda i vigd jord. Denna farhåga besannades också, eftersom de återstående blev nedgrävda i Hyby bys rågång.
De som tillfångatagits bands ihop tre och tre i en lång rad och fick sedan påbörja marschen till Malmöhus fästning. Där fick de utstå en hård och sadistisk behandling i över fyra månader. Omkring en tredjedel dog i rödsot och febrar, innan fångarna den 4 november fördes ut till Stortorget i Malmö för att höra sina domar. Eftersom alla hygieniska detaljer saknats under fängelsetiden, kunde den på torget församlade allmänheten inte ”nalkas dem närmare än på 50 steg, så stinkande var den lukt de olyckliga förde med sig”. 14 av fångarna frikändes, 20 dömdes att mista högra handen, halshuggas och steglas, 43 dömdes till 40 par spö och sex års fästning, 31 dömdes till 40 par spö och resten till fängelsestraff på vatten och bröd. Domstolen hade dessutom förordat, att de 20 dödsstraffen skulle lottas ut (!) bland 63 fångar. Detta hände alltså i Malmö för mindre än 200 år sedan – inte under medeltiden. Domarna ändrades av kungen i slutet av året, och resultatet blev att endast tre avrättades, 24 fick spöstraff, varav en avled, och 101 fick fängelsestraff av varierande längd. Greve Hampus Mörner, som lett massakern vid Klågerup, belönades med Serafimerorden!
Delar av texten lånad från: Klågerup
Avslutningsvis vill vi tipsa om Mary Anderssons (en stor förebild för Röda Lund!) nya bok Den vingabrödna. Mary Andersson kommer till Skurups bibliotek på författarafton den 8 december. Biljetter finns att köpa på biblioteket från och med den 16 november. Besöket baseras på hennes nyutkomna, självbiografiska roman Den vingabrödna som handlar om hennes yrkesliv på mer än 50 olika arbetsplatser.
Röda Lund 