Röda Lund

★ Hjärtat i en hjärtlös värld

Inlägg märkta ‘Sjukförsäkring’

För en human sjukförsäkring

Skrivet av Josefin på 12 februari 2010

Den borgerliga politikens cynism gav sig ovanligt tydligt till känna när den nya tidsbegränsade sjukförsäkringen gjorde att uppemot 16 000 personer utförsäkrades vid årsskiftet, en siffra som snabbt kommer att stiga under det kommande året. Dessa ska nu, nästan oavsett sjukdomstillstånd eller arbetsförmåga, genomgå en tre månader lång arbetslivsintroduktion på arbetsförmedlingen. Alla som inte riskerar en allvarlig försämring av sin sjukdom måste delta för att få behålla någon sorts ersättning. Värst är det för de omkring 2000 personer som inte är med i någon a-kassa och tvingas leva på ett aktivitetsstöd på cirka 4900 kr i månaden före skatt, vilket i praktiken innebär att de flesta av dessa inte har någon annan utväg än att söka socialbidrag.

En del som inte orkar med arbetslivsintroduktionen kommer att stå utan pengar. Försäkringskassan beräknar också att minst en tredjedel av de utförsäkrade kommer att återkomma till sjukförsäkringen när de tre månaderna i aktivitetsstöd passerat. Hur glapp mellan systemen, oklarheter, avslag och försenade utbetalningar kommer att drabba de sjukskrivna vet nog ingen. De nya reglerna är ett riktigt hafsverk. Borgarnas nya tidsbegränsade sjukersättning är inget annat än en cynisk kalkyl, som helt krasst handlar om att urholka de samhälleliga skyddsnäten för att kunna bedriva klasspolitik till de mer välbeställdas förmån – 50 procent av jobbskatteavdraget har tillfallit de 10 procent rikaste, fastighetsskatten har sänkts, arbetsgivaravgifter och bolagsskatt har reducerats, förmögenhetsskatten är ett minne blott och dessutom kan den med pengar i plånboken idag få skattesubventionerad städning

Hur upp-och-nedvänt är det inte att bota sjukdomar med otrygghet och inkomstbortfall? Det kan knappast vara sådant som lärs ut på läkarutbildningen. Oron för att inte veta hur det ska bli i framtiden har en rakt motsatt effekt då de sjuka inte kan lägga sin kraft på tillfrisknandet utan istället slits mellan olika myndigheters välvilja eller brist på sådan. Borgarnas utförsäkring av sjukskrivna vid årsskiftet är en mycket hänsynslös politik som försöker linda in ett skuldbeläggande av individen i en retorik om fuskare, vilka för övrigt är en försvinnande liten minoritet.

Samhällsproblemen individualiseras när enskilda sjuka skuldbeläggs för sin situation. Vi socialister bör istället vända på perspektiven, och analysera hur samhället och en alltmer uppstressad och hård arbetsmarknad påverkar individen. I gruppen sjukskrivna är kvinnor mellan 40-60 år överrepresenterade, ofta en konsekvens av nedskärningarna i den offentliga sektorn. Det är heller ingen tillfällighet att minst 65 procent av de som nu utförsäkras är kvinnor, eller att ohälsan är större hos fattiga än rika. Arbets- och bostadsförhållanden, socialt skyddsnät, utbildning och kontakter har allt tillsammans betydelse för både sjukdomstal och tillfrisknandetakt. Kvinnor får i högre grad psykiska diagnoser vilket kan kopplas både till det könskodade arbetet – betalt och obetalt – och de ökade krav som påläggs kvinnor i dagens samhälle. Sjukdomar följer ett klass- och könskodat mönster. Kampen för en bättre sjukförsäkring handlar såväl om kvinnokamp som klasskamp.

Ingen djupt deprimerad ska behöva vara orolig över om hyran kan betalas, ingen cancersjuk ska behöva fundera på om den där ansökan om förlängd sjukpenning går igenom eller inte. Det går inte att bolla med människors liv och hälsa på det här sättet. Människor är inte siffror eller statistik i ekonomiska rapporter.

Det enda rätta vore kraftigt höjda ersättningar till minst 90 procent av inkomsten, ta bort karensdagen och slopa tidsbegränsningen. Ingen ska behöva lida allvarliga ekonomiska men bara för att hon eller han är sjuk.

Naturligtvis bör större resurser läggas på att människor ska få hjälp och rehabilitering för att bli friska och må bra men detta står på intet sätt i motsättning till generösa ersättningssystem. Tvärtom behöver vi en stark upprustning av den allmänna välfärden just för att förebygga sjukdomar – ett friskt samhälle ger friska människor. Att det skulle skapas fler jobb för att människor står utan ersättning är borgerlig rappakalja, likaså att människor blir friska av att sättas under press. Borgarnas politik gör allting tvärtom. Genomskåda deras ideologiska dimridåer och organisera dig för ett solidariskt samhälle!

Våra vänner i Hässleholm ger handfasta förslag för en rättvis och bra politik:

Åtgärder mot arbetslösheten – några förslag:

  1. Förstärk vården – våra gamla och sjuka behöver bättre omvårdnad och personalen måste få tid till att samtala med patienterna.
  2. Inför ett vård lyft: Satsa på vidareutbildning av vårdpersonalen och låt någon arbetslös få vikariera för den som utbildar sig.
  3. Återinför friåret – men med förenklade regler – låt oss dela på arbetslösheten.
  4. Rusta upp skolor och offentliga byggnader – byggkostnaderna är låga nu.
  5. Satsa på att klimatsäkra Sverige – energibesparingar, järnvägssatsningar, alternativa energisatsningar. bra för klimatet och det skapar också arbetstillfällen.
  6. Satsa på kommunala ungdomsjobb.
  7. Dela på jobben – inför 6 timmars arbetsdag.
  8. Anställ folk i den offentliga sektorn istället för att betala ut arbetslöshetsunderstöd till dem – kostar ungefär lika mycket.

Betalningen för det här kan vi ta från tex:

  1. Sparka alla idiotiska sk Jobbcoacher.
  2. Sluta slösa pengar på bankerna.
  3. Beskatta bonusar – Nordea ska nu betala ut 2,8miljarder i bonus till cheferna – det handlar om stora pengar
  4. Återinför förmögenhetsskatten.
  5. Återinför en reformerad fastighetskatt – Göran Persson kan gott betala fastighetskatt.
  6. Höj värnskatten
  7. Sluta slösa skattepengar på klimatförstörande satsningar som SAS och ”förbifart Stockholm”
  8. Sluta slösa pengar på att delta i den amerikanska ockupationen av Afghanistan.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , ,

Sparad i Internationalenledare, Välfärd, Vård | Taggad: , , , , , | 28 Comments »

Därför är vi demokratiska socialister

Skrivet av Röda Lund på 27 januari 2010

Veronica Palm, riksdagsledamot (S), skriver bra om den borgerliga politiken.

Klyftor är någonting denna regering har varit duktiga på att skapa och fördjupa. Sedan den borgerliga regeringen tillträdde har 70 000 fler svenskar hamnat i utanförskap. 100 000 fler är arbetslösa bara på ett år och 50 000 slängs ut ur sjukförsäkringen. Det är ett högt pris som betalas för att regeringen sänkt skatten på lånade pengar för dem som tjänar bäst.

Synd då bara att hennes parti är minst lika skyldiga till denna utveckling. Deras fullkomliga anpassning till kapitalismen är en av orsakerna till att människor som Alexandra inte får det stöd som behövs. Du, Veronica, ska inte komma här och vinna billiga poänger. Vi är många som minns era svinerier med sänkt a-kassa, sänkta barnbidrag, och försämrad välfärd. Vad har ni gjort bra de senaste 25 åren? Sålt ut våra gemensamma företag? Sänkt skatten för de rika? Privatiserat våra skolor? Ökat klassklyftorna? Nej, ni är lika skyldiga som Reinfeldt

Bra att Svenskan idag granskar äldrevården. Våra äldre som blivit hånade av den borgerliga regeringen och drabbas av det allt hårdare arbetstempot bland vårdarna som ”effektiviseringar” och privatiseringar medför. Bloggaren Carl är klockren i sin kritik mot regeringen:

De är fullt villiga att låna upp pengar för skattesänkningar för dem som har en arbetsinkomst, men är fullt villiga att misshandla samhällets minsta. I det här fallet pensionärerna. Det senaste budet är att pensionärerna ska kompenseras ”när ekonomin så tillåter”.

Det är därför det behövs en ny arbetarrörelse, med en ny inriktning, och ett nytt parti för arbetare med en konsekvent politik. En politik som står på de svagas sida och som syftar till att stärka positionerna i samhället för den arbetande klassen. Med företrädare och aktivister som talar ur skägget och som stolt förklarar att det här samhällssystemet måste rivas från botten till toppen, och istället ersättas med ett demokratiskt socialistiskt samhälle som utgår från människors behov. Där det ses som fult att inte försvara den som behöver hjälp, och där det finaste som finns är bry sig om sin nästa.

Olof Palme hade många fel och brister. Han stödde precis innan sin död dåvarande Finansminister Kjell-Olof Feldt i att inleda nedmonteringen av folkhemmet – den s.k. ”tredje vägens politik”. Men det fanns också mycket bra saker med Palme. Saken är dock klar. Palme är död, och idag är socialdemokratin en annan. Varför förstår ni när ni lyssnar på detta tal. Vilken sosse skulle idag låta så här? (Från partiledardebatten 1982)

Läs också Svensson: Bildts hyckleri om frihet på nätet
Röda Göinge: Privatvård sämre än kommunal vård

Sparad i Socialistiska Partiet, Välfärd | Taggad: , , , , | 3 Comments »

 
Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.