Visst finns det pengar – men var?

Ibland när man sitter uppe och har tråkigt om kvällarna kan man få för sig att göra saker man inte brukar. Så var det denna kväll då jag råkade gå in och läsa SCB:s statistik över hur inkomsterna förändrats. Det som intresserade mig mest var utvecklingen från 1991-2010. Själv blev jag tonåring på 90-talet och fick mina första politiska insikter under det årtionde då politikerna upprepade sig som trasiga LP-skivor om att ”det finns inte pengar”. Det tragiska är att så låter det fortfarande. Och att det finns brist på pengar kan inte minst åtskilliga föräldrar tala om. Allt fler barn växer upp i fattigdom.

Hursom så bestämde jag mig för att föra in SCB:s siffror i diagram. Diagram kan vara lite knivigt, och själv är jag varken matematiker eller statistiker, men jag ska försöka förklara vad det är ni ser i diagrammet. De röda staplarna representerar Sveriges befolkning uppdelade efter hur deras *disponibla inkomst förändrats. Stapeln längst till vänster visar den fattigaste tiondelens inkomstförändring och stapeln till höger den rikaste tiondelens. Som en parentes har jag dessutom lagt till en stapel – den svarta. Den visar de rikaste fem procenten. Egentligen ingår ju dessa fem procent i den röda stapeln direkt till vänster – den rikaste tiondelen – men jag har här lyft ut den till allmän beskådan. Anledningen till att jag tog med denna stapeln är för att det var intressant att visa hur otroligt mycket dessa fem procent fått i ökad disponibel inkomst. (Man kan ju undra hur det sett ut om det funnits siffror på den rikaste en procenten). Hoppas ni hänger med, annars får ni fråga.

Staplarna visar alltså hur många tusen kronor varje individ fått i löneökning i snitt i de olika tiondelarna mellan åren 1991-2010. För den fattigaste delen är alltså detta 4 700 kronor och för den rikaste tiondelen 242 000 kronor per år. Bryter vi ner detta till månader har den fattigaste tiondelen fått 392 kronor mer att röra sig med i månaden. Den rikaste tiondelens individer har däremot i snitt fått  20 167 kronor mer att spendera varje månad. För ett hushåll där båda tillhör samma tiondel  har man fått 784 kronor, respektive 40 334 kronor mer i månaden.

*Disponibel inkomst=Inkomst minus skatt. 

Äh, va tusan! Vi tar ett diagram till, och denna gång om hur förmögenheterna är fördelade. Samma princip. De med minst är stapeln till vänster, och de med mest är stapeln till höger.

Så nog finns det pengar alltid. Frågan är hur dessa ska fördelas.

Röda Malmö: Den svenska fattigdomen
Svensson: Barnfattigdomen ökar i takt med ökade klassklyftor
SCB: Disponibel inkomst inklusive kapitalvinst – individer i decilgrupper

2 reaktioner på ”Visst finns det pengar – men var?

  1. Smart att visa det i kronor för då ser det bättre ut för er.

    Hur ser det ut i procent?

  2. Nu förstår jag inte riktigt vad du menar med ”smart” och att det ”då ser det bättre ut för er”.

    När man talar om människors inkomst är det väl rimligen i kronor man bör redovisa dessa? Annars blir det mycket svårare för folk som inte är så vana vid procentsatser att förstå vad det handlar om. Men det är inte bara därför jag valt att redovisa i kronor. Procent säger nämligen egentligen ingenting. Om jag har en krona i lön och får en löneförhöjning till 2 kronor så har jag fått 100% i löneökning. Om någon tjänar 100 000 och får ytterliggare 10 000 kronor i lön har denne fått en lönehöjning med 10%. Men vem har egentligen gynnats mest av lönehöjningen? Den med 100% eller den med 10%?

    Procent visar alltså inte vad det egentligen handlar om. Du kan nämligen inte handla i affären med procent – det kan du bara göra med de pengar du har i plånboken.

    Men för att svara på din fråga: Den tiondel med lägst inkomst har under perioden ökat sina disponibla inkomster med 6,7% medan den tiondel med högst disponibel inkomst ökat med 75,7%.

    Du är välkommen att göra ett diagram över procentförändringen och lägga upp här. Siffrorna hittar du hos SCB: http://www.scb.se/Pages/TableAndChart____163544.aspx

Lämna en kommentar