Ut med skiten ur innerstan

De flesta lundabor som är tillhörande det arbetande och lågavlönade folket har nog märkt att något har hänt med Lunds innerstad. För bratsen från 08-området, wannabe-snobbarna från Bjärred, läkarna från Professorsstan och övremedelklass-tanterna från 7-rumslägenheterna på Clemenstorget har också något hänt. För den ”vanlige” lundabon har staden blivit mindre tillänglig. Lyxbutiker och lyxrestauranger invaderar Fiskare- och Klostergatan. Kring Stortorget frapperar de med tjocka plånböcker kring Restaurang Stortorget eller gallerian Carl Werner. Stadsbussarna ska visst bli så jävla dyra så att folk i stadsdelarna inte ska ha råd att ta sig in. Här kan ni läsa om prisutvecklingen för vuxna på stadsbussarna i Lund.

Numera kan du inom en radie av ett par hundra meter förse dig med Armanikostym, exklusiva ostar, manikyr, rolexklocka, och en tre-rätters-meny för runt tusenlappen. På radion hör jag två med överklass-stockholmska göra reklam för studentstaden Lund och möjligheten att bli kapitalist.

På den gamla sköna Östra Mårtensgatan huserar nu fem (sic!) mäklarfirmor i bostadsbristens Lund. Restaurangen Oves stängdes ner för att ge plats åt nymodigheterna. Samma lika med Pizzeria Sesam som skulle ge plats åt en bank som aldrig uppfördes utan vars lokaler stått tomma i åratal. Det en gång populära Kaféet på hörnan vid Spyken är sedan länge borta. Så även Restaurang Mongolia, med stans billigaste stor stark. Kvar är (väl?) Repeat Records med sina begagnade skivor, och det avslappnade Restaurang Bellman.

När jag idag för första gången på länge passerade Prennegatan såg jag att man grindat in gården så att inga obehagliga gäster kommer och stör bland bostadsrätterna. Men nästan värre är de osynliga grindar och murar som man idag känner.

I stadsdelen Kreutzberg i Berlin upplevde invånarna hur de mer och mer blev omringade av medelklassen som upptäckt hur ”hipp” stadsdelen var. Men man ville inte få sitt område övertaget av kultursnobbar, reklamare och chefer som pressade upp priserna, så man började göra motstånd. Man bestämde sig helt enkelt för att bränna ner varenda lyxbil som fanns i området. På så sätt blev det lite mindre hippt att bo där. Nu säger inte jag att man ska gå och panga sönder rutorna på mäklarfirmorna på Östra Mårtensgatan, men hur fan ska man motverka att de med feta bankkonton tar över staden och tvingar ut alla ur arbetarklassen till Linero, Väster eller fäladen? Sjunga we shall overcome? Det sker ju. Folk lever på gatan och centrum anpassas till de rika. Staden tas sakta ifrån oss och detta som ett led i de ökade klassklyftorna i landet. Botemedlet stavas kamp, kamp och åter kamp. På alla plan. Mot själva systemet och det sätt vi lever våra liv. Det kräver att vi är många och jävligt medvetna. Erfarna och på hugget.

Just nu befinner sig den absoluta majoriteten av det svenska folket i en orolig sömn. Röda Lund har dock vaknat och vi uppmanar er alla att börja lyfta blicken och ta för er. Istället för marknadsdiktatur ställer vi människovärde. Vi säger stolt att vi är en del av en revolutionär rörelse, och vi hånskrattar åt borgarnas förljugna samhälle för de äckligt rika.

Som sagt: Jag har inte sagt att man ska gå och panga sönder rutorna på mäklarfirmorna på Östra Mårtensgatan. Det vore ju olagligt. Det vore också olagligt att blockera trafiken in till Mårtenstorget – det som på 90-talet kallades ”andningspaus”. Det är också väldigt olagligt att skära upp däcken på bensintörstande stadsjeepar. Men det är inte olagligt att organisera, studera och agitera. Det kan vem som helst göra som har en tro på människan och en strävan efter ett jämlikt samhälle för alla.

Är du lundabo och läser det här? Skriv då om dina erfarenheter av Lund idag!

Läs mer på Röda Lund:
Greppet hårdnar
Nu får det vara nock, politiker-patrask!
Är det vettigt att folk sover ute?
Kan Tove Klette (fp) sova gott?

Mitt Lund: Torg
Berlin’s luxury car arsonists