Är Mona Sahlin en borgarbracka? Den frågan har vi ställt till våra besökare och svaret är entydigt: Japp! Det är hon. Så här fördelade sig rösterna.
Ja, hon har sålt ut sig! 63% (79 votes)
Nä, men på god väg! 12% (15 votes)
Absolut inte, hon är socialist! 25% (31 votes)
Total Votes: 125
En annan mätning har gjorts och publicerades idag i media. Även den visar på svagt stöd för Mona och hennes parti. Röda Lund har sagt det förut, och vi säger det igen: Är någon förvånad? Med tanke på hur detta en gång så starka och stolta parti med arbetarhjältar som August Palm och Hinke Bergegren sakta men säkert sugits upp i det borgerliga samhällsmaskineriet så skulle det vara en jätteskräll om folk inte svek partiet.
Socialdemokraterna är inget parti för arbetare och socialister. Det är ett parti som till 100% sluter upp bakom arbetsgivarna och klassamhället. Ett parti som länge varit betydligt bättre på att administrera kapitalismen än den uttalade högern. Ett parti som totalt passiviserat svensk fackföreningsrörelse, förrått oss hyresgäster, och ger blanka fan i allt som har med utjämningspolitik eller klasskamp att göra. Sossarna är inte ens reformister.
Så vilka alternativ finns? Miljöpartiet? Ett parti som visserligen har en ofta bra miljöpolitik, men som i övrigt är ett borgerligt parti utan kopplingar till svensk arbetarrörelse. Vänsterpartiet? Ett parti som är nedlusat med medelklassens snällism och tafatthet och som aldrig skulle få för sig att göra något annat än att slicka röven på sossarna. Ett parti som i sin valplattform inte ens når upp till att återställa de tidigare högerregeringarnas nedskärningar och försämringar. Som ser val och valfläsk som viktigare än en rejäl offensiv mot hela det kapitalistiska systemet och för ett konkret socialistiskt program för att halshugga överklassens makt. Som gett upp att utmana sossar i kommuner, landsting och fackföreningar. En sekt som smäller dörren i huvet på de försök till kamp som görs – allt för att vara med vid den buffé av makt och begär som sossarna lockar med vid ett regeringsskifte. Det är dags att vakna nu, vänsterpartister! Det är dags att sluta upp med det urusla argumentet att ”Vänsterpartiet är den största kraften till vänster om sossarna”. Vem bryr sig om vem som sitter till höger eller vänster vid överklassens bord? Vem tjänar på det om inte överklassen själv som nöjt fnissar åt dessa ynkryggar som inte vågar tala ur skägget.
Ja, det är hårda ord. Och, ja, det finns bra vänsterpartister och sossar där ute. Men hur länge ska ni ta stryk? Hur länge ska ni behöva ljuga och ursäkta fjäsket inför era jobbarkompisar som undrar vad fan ni håller på med? När ska ni börja prata socialism och klasskamp igen? Och inte minst: När ska ni börja engagera er i något annat än tröttsamma valkampanjer och nämndmöten? Vi behöver ju er här ute i verkligheten. Inte bara på 1 maj, utan alla de andra 364 dagarna. Eller är 1 maj bara ett alibi? En tradition utan mening och innehåll?
Vi socialister i Socialistiska partiet står för en helt ny politik. Den syftar inte till att buga och bocka och tacka så mycket för de små smulor som överheten sopar ner från bordsduken. Vi säger: Inte en chans i helvetet att vi sviker den svenska arbetarklassen! Vi har satt som mål att avskaffa klassamhället och fördela arbetets frukter jämlikt och rättvist. Vi vill göra detta tillsammans med alla dom som tjänar på en sådan utveckling. Ni vänsterpartister och sossar som är intresserade är välkomna i den kampen, men då får ni ta och lyfta häcken.
ps. (v): Var höll ni hus häromdagen? Var var ni när SD försökte piska upp hatet i Vellinge? Ni syntes inte till. Hade ni nått möte att gå på? ds.
Röda Lund 
Ja, det var sämst av (v) att de gjorde inte ett skit om Vellinge-affärden. De bara har valkampanjer.
Måna står långt till vänster om de sossar som en gång i tiden gjorde partiet stort. Sossarna var ett socialliberalt parti en bit in på 60talet. Inte ens med Måna vid rodret så är dom i närheten av det.
Herregud! Du behagar skämta aprillo, KalleK?
Alltså visst. Det är så himla lätt för dem små revolutionära partierna och stå och peka finger mot V. Det är liksom så himla lätt att välja er position. Jag har också en utopi om samhället, men faktum är att vi har en verklighet att förhålla oss till. Det är så himla lätt att positionera sig själv på en fisförnäm socialistisk idealism. Det är ju busenkelt och sen kritisera partiet som lever i verkligheten. Tror ni verkligen att vi i V är mindre marxister eller socialister än vad ni är? Nej, men vi förhåller oss till verkligheten
Vi förhåller oss så klart till verkligheten. Men när ni går i allians med partier som för en direkt borgerlig politik (och som nu sagt sig vilja samarbeta med den öppna högern) så undrar man ju vad ni pysslar med. Precis som i ditt förra svar här så argumenterar du inte. Du kör bara med floskler (vad är ”fisförnäm socialism” exempelvis?). ”Ni lever inte i verkligheten”. Ett mycket gammalt argument som i alla tider kommit från högern när man stått upp för en vänsterpolitik. Det är sorgligt att se hur nu även vänsterpartister anammat den retoriken.
”Var var ni när SD försökte piska upp hatet i Vellinge? Ni syntes inte till.”
Dom är smarta nog att inte lockas in i hatfällan. Partier som själva ska börja hetsa framstår bara själva som en samling nötter.
I ett tidigare inlägg sa du ”du vet inget om mig”. Men kom fram här nu då och berätta om din klasstillhörighet så får vi se om jag hade rätt.
Uppvuxen i ett s.k. ”miljonprogramsområde”. Ingen universitetsutbildning. Arbetat som lagerarbetare, elevassistent, fritidsledare, lärarvikarie och lite diverse småjobb. Just nu arbetslös (därför man har tid och ork att blogga). Har som mest tjänat 19 200 i månaden före skatt. Medlem i Kommunal och hyresgästföreningen. Så det var mitt ”CV”. Dög det?
Egentligen är ovanstående inte intressant. Det intressanta är vad en människa tycker och tänker när vi diskuterar politik. Många inom högern kommer från arbetarhem, och det har funnits många inom vänstern som kommit från medel- och överklass. Dock tycker jag det är viktigt att folk som inte kommer från rika familjer eller har en tjock plånbok får extra mycket utrymme i socialistiska organisationer. Det är också viktigt att ens arbete inom arbetarrörelsens organisationer inte blir en karriärväg ekonomiskt. Vi tillämpar regeln att våra förtroendevalda och anställda ska leva på samma villkor som övriga svenskar. Socialistiska partiet ser ut på det sättet. Vårt parti är av och för arbetarklassen i bred bemärkelse.
Mamma: Städerska och sen kock
Pappa: Fabriksarbetare på SKF och därefter busschaufför
Jag: Student, som skaffa en fet universitetsutbildning då min klassbakgrund inte ska hindra mig från utbildning. Dessförinnan arbetat en kortare tid som undersköterska.
Nä. Det är inte bara vad man tänker och tycker. Då ”raderar” du hela klassmedvetandet och klasserfarenheten. Jag som växte upp och fick sitta i ett hörn och titta på när min mamma städade har förmodligen betydligt annorlunda erfarenheter, som till viss del präglar mina politiska ståndpunkter. Erfarenheten präglar människan. Sen är det stor skillnad på att ha provat på det där riktigt hårda arbetet. Under en längre tid. Inte bara några månader. År ut och år in som undersköterska eller industriarbetare är något helt annat. Det förändrar människan.
Många människor som växte upp i miljonprogrammet var mellanskiktare. Det är föräldrarnas yrke som är det är viktiga. Du berättar inte om dina föräldrars bakgrund.
Jag har inget emot mellanskiktet i arbetarrörelsen. Men det är alltid dem frihetliga socialister, syndikalisterna och de allra rödaste marxisterna som vanligtvis kommer från bemedlade hem. Barn som växte upp i mellanskiktets trygga famn och har aldrig upplevt fattigdom och överklassens hat. Det blir väldigt lätt då. Att peka fingret mot oss som växte upp i hem med utarbetade föräldrar som vände och vred på varje krona för att hushållsekonomin att gå ihop för att sätta mat på bordet. Det blir väldigt lätt att säga att man inte behöver, socialförsäkringar, barnbidrag och andra sociala skyddsnät när man växte upp i ett hem med fullt skafferi och små portionsyoghurtar i kylskåpet. Det blir väldigt lätt eftersom man inte har något att förlora. Mamsen och Papsens hem finns ju alltid där, om det skulle visa sig att man tröttnar på att leka rödvinsvänster på Möllan.
Men snälla du, nu får du väl ge dig. Jag håller med dig i mycket av det du skriver, men varför denna jakt på att avslöja mig som något annat än vad jag är? Jag har själv haft vissa problem med att det ibland finns folk från medelklassen som sätter agendan. Det är dock ingen erfarenhet från mitt parti, SP.
Jag kan lova dig att jag såg inga kompisar till mig i mitt bostadsområde som växte som ”medelklass”. Vad ska nästa grej bli? Att du frågar om mina far- och morföräldrars yrken?
Nu får du ge dig. Jag tycker du verkar bitter. Den är en bitterhet jag själv kan dela med dig ibland. Men lägg av att med lupp försöka hitta ”fel” hos folk som kämpar för en bättre värld.
Jag skrev förresten ett inlägg nyligen som tar upp frågan. läs gärna:
https://rodalund.wordpress.com/2009/12/03/vet-hut-kommunistjavel/
Bästa LTM! Känner du igen Marx’ ord ”Filosoferna har endast förklarat verkligheten men för oss gäller det att förändra den”. Tydligen inte. Det gäller inte att ”förhålla sig” till verkligheten, dvs förhålla sig passiv. Utan att agera revolutionärt här och nu. Vi har ett guldläge coming up nu med den grekiska revolutionen som sprider sig över Europa. Men så GÖR någonting av det då! Kom igen och lyft röven från taburetten och gå ut i — verkligheten!